Kan inte släppa taget (Cedric/Ginny)

Kapitel 6 (Ginnys perspektiv)
Jag stod och väntade på Cedric.
När två timmar har gått gick jag upp till Gryffindors sällskaps rum?
- Ginny skulle inte du träffa Cedric? Frågade Lizzie.
- Jo men han dök aldrig upp, sa jag.
Jag satt mig ner bredvid Lizzie.
- Jag går och lägger mig, sa jag.
Jag gick upp till sovsalen och kröp ner i sängen och somnade.
Jag vaknade på morgonen och gick ner till frukosten.
- Ginny, ropade Cedric.
- Vad? Frågade jag argt.
- Låt mig förklara varför jag inte kom igår, sa Cedric.
- Jag bryr mig inte, sa jag argt.
Jag gick till Gryffindor bordet och började äta.
- Ginny såg att du pratade med Cedric vad sa han? Frågade Lizzie.
- Han ville förklara varför han inte kom igår, sa jag.
- Lät du honom förklara? Frågade Lizzie.
- Nej och jag bryr mig inte varför han inte kom, sa jag argt och gick.
Jag gick till förvandligskonsten som vi hade med Ravenclaw.
Lektionen var jätterolig och vi fick inga läxor.
Jag gick sakta till stora salen och satt mig ner och började äta.
- Ginny, Cedric.
- Vad? Frågade jag argt.
- Snälla låt mig förklara, sa Cedric.
- Nej jag bryr mig inte, sa jag argt.
- Okej, sa Cedric sorgset.
Han gick tillbaka till Huffelpuffs bordet.

Åh, det är bra bevakar
Gillar ficar som det händer saker i
Gillar titeln också :d

Kapitel 7 (Cedrics perspektiv)

Ginny ville inte låta mig förklara. Varför jag inte kommit igår. Festen som de kallade den hade inte ens varit kul.
Nu var jag jätte trött, för festen hade slutat långt efter tio. Hur hade jag orkat? Nu satt jag i alla fall i stora salen med en ännu tröttare Sam bredvid mig.
- Jag går ut lite, sa jag till honom och reste mig upp.
- Se till att inte komma för sent till lektionen i dag då! Flinade han.
Jag gick ut och ner till sjön. Ställde mig och stirrade på den stora vatten massan. Den var verkligen vacker, svartsjön. Jag såg ner på mitt armbandsur. Lektionen började snart så jag började gå upp mot slottet igen.
Det var trollformellära med tredjeklassarna. Jag satte mig bredvid Sam som vanligt. En bit bort satt Ginny bredvid Lizzie.
- Denna lektionen vill jag att ni parar i hop er i par, en elev från varje årskurs! Ropade lilla Flitwick från katedern.
Det blev ett väldans liv i klassrummet och alla bytte platser hit och dit. Då såg jag min chans. Jag skyndade mig att sjunka ner på platsen bredvid Ginny.
- Kan vi arbeta tillsammans? Frågade jag hastigt. Ginny nickade, och jag tyckte att jag skymtade ett litet leende.
- Nu när alla har bildat par så vill jag att ni läser på sidorna 135-139 i fjärdeårarnas böcker! Ropade Flitwick.
Jag sträckte mig efter min väska och upptäckte att jag glömt boken i uppehållsrummet.
- Ursäkta! professor Flitwick, jag har glömt min bok! Kan jag gå och hämta den?! Flitwick nickade och jag gick ut ur klass rummet.
När jag hämtat min bok och gick tillbaks till klassrummet mötte jag Ginny som stod utanför klassrumsdörren och väntade på mig. Jag stannade bredvid henne.
- Snälla kan jag få förklara varför jag inte kom igår!? Bad jag. Hon nickade lugnt, men såg fortfarande arg ut.
- Jo Sam Henry och Hannah bad mig att följa med dem till femte våningen och... Jag försökte säga att jag redan planerat med dig, men de ville inte lyssna. Kan du förlåta mig för att jag inte kom? Ginny tänkte efter ett tag, men hon verkade inte innerst inne vilja vara ovän med mig, så hon nickade och hennes arga uttryck förendrades och hon log.
- Tack, sa jag och vi gick som vänner in i klassrummet.

Kapitel 8 ( Ginnys perspektiv)
Jag och Cedric var vänner igen.
Vi satt oss ner och började läsa då jag ser art våra händer ligger bara en lite bit från varandra.
Lektionen var slut och jag och Lizzie skyndade till lunchen.
- Så är du och Cedric vänner igen? Frågade Lizzie.
- Mm, sa jag.
Jag satt mig ner och började äta då jag hör någon skratta och jag kollar bort mot Huffelpuff bordet och se Cedric skratta.
- Ginny håll jag pratar med dig, sa Lizzie.
- Förlåt vad var det som du sa? Frågade jag.
- Du borde fråga ut Cedric på en dejt, sa Lizzie.
- Nej aldrig han gillar ju inte ens mig, sa jag.
- Det vet du inte, sa Lizzie och började äta.
- Jag går till biblioteket, sa jag och gick.
Jag skyndade till biblioteket och börjar höra dom läxorna vi har.
- Hej Ginny, sa Cedric.
Jag vänder mig om och där står han.
- Hej, sa jag.
- Får jag sätta mig? Frågade Cedric.
- Visst, sa jag.
Cedric sätter sig ner och våra händer nuddar varandra.
Jag börjar läsa boken när någon tar tag i min hand och det är Cedric som gör det.
Jag låter honom hålla min hand men vänder mig bort och rodnar jättemycket.
- Så skulle du vilja hitta på något efter skolan idag? Frågade Cedric.
- Visst om du lovar att komma den här gången, sa jag.
- Jag lovar, sa Cedric.
Cedric böjer sig fram och pussar mig på kinden innan han går.
Jag kollar efter Cedric innan jag springer till stora salen för att berätta allt för Lizzie.
- Lizzie, sa jag andfått.
- Ja? Frågade Lizzie.
- Cedric höll mig i handen och pussade mig på kinden, sa jag.
Vi börjar hoppa av glädje båda två.
- Ni två skulle passa jättebra ihop, sa Lizzie.
- Vi måste på lektion kom, sa jag och vi sprang till lektionen.

Bra.

Kapitel 9 (Cedrics perspektiv)

Nu var det bestämt igen. Jag skulle göra något med Ginny efter skolan idag!
Plötsligt kom Sam fram till mig i uppe hållsrummet.
- Ska vi göra nått efter skolan? Frågade han.
- Nix! Sa jag bestämt (jag hade tränat lite på att bli hörd av Sam och de andra) - Har redan bestämt med nån annan.
- Vem då då? Undrade Sam nyfiket.
- Hemlis! Flinade jag och gick ut ur uppehållsrummet.

Senare på dagen efter lektionerna möttes jag och Ginny utanför skolan.
- Hej! ropade jag glatt när jag såg henne komma gåendes över skolområdet.
- Hej! Ropade hon tillbaks.
Vi gick bort mot sjön och eken som stod där. Jag tog tag i en av de låg sittande trädgrenarna och hoppade upp.
Ginny stod kvar på marken. Jag räckte henne min hand och efter en stund satt hon där på trädgrenen bredvid mig. Jag la armen om hennes axlar och hon la sitt huvud på mot min arm, jag kände doften av hennes aprikos schampo i näsan och drog in den goda doften.
Vi satt så enda tills jag fick ont i armen, och då hoppade båda ner på marken.
Klockan hade blivit mycket och solen gick sakta ner längs horisonten.
- Ses imorgon, sa jag och gav Ginny en puss på pannan.
- Ses, svarade hon och log. Sedan rusade jag upp mot slottet och tyckte att jag såg någon med brunblont hår stå bakom ett träd.
Jag kollade dit igen med då var det ingen där. Säkert bara inbillning.

Den kvällen somnade jag med ett leende på läpparna, och hoppades att Ginny också gjorde det.

Åh, det är spännande :d
Hoppas bara att det inte var någon som ville förstöra för dem som stod bakom trädet, för jag har en känsla av att det faktiskt var någon där. :p
Det är jättebra. Fortsätt skriv :d

Kapitel 10 ( Ginnys perspektiv)
Den kvällen somnade jag med ett leende på läpparna.
- Ginny dags att vakna, sa Lizzie.
- Jag är vaken, sa jag trött.
Jag gjorde mig iordning och vi gick till frukosten.
- Ginny, ropade Cedric.
- Hej, sa jag.
Jag kramade om honom och han kramade tillbaka.
- Skulle vi kunna göra om det vi gjorde igår någon gång? frågade Cedric.
- Visst, sa jag.
Vi gick till våra bord och satt oss.
- Ginny är det på gång något mellan dig och Cedric? frågade Lizzie.
- Kanske, sa jag och började äta.
- Åh ni skulle bli det sötaste paret någonsin, sa Lizzie.
- Mm, sa jag.
Vi åt upp maten och gick till trolldrycks lektionen med Huffelpuff årkurs 4.
Jag satt mig berdvid Lizzie och vi fick snabbt sällskap av Cedric och en till kille.
- Hej, sa jag.
- Hej låt mig presentera Sam, sa Cedric.
- Hej, sa jag.
- Hej, sa Sam.
Vi började lektionen och den gick bra.
Jag gick till lunchen med Lizzie ner någon lägger krokben för mig och det är Pansy.
Jag tappade allt jag höll i och ramlade på golvet.
- Klump, sa Pansy elakt och gick.
Jag började samla ihop alla min saker.
- Ginny låt mig hjälpa dig, sa Cedric.
- Tack, sa jag.
Vi samlade in alla mina saker.
- Du skadade väl inte dig? frågade Cedric.
- Nej, sa jag.
- Bra, sa Cedric.
Vi gick till lunchen tillsammans.
- Ses, sa Cedric och pussade mig på kinden och gick sen.
Jag gick och satt mig ner bredvid Lizzie.
- Det är något på gång mellan dig och Cedric, sa Lizzie.
- Ja det är det, sa jag.
Lizzie började skutta av glädje.
- Ta inte ut glädjen i förväg, sa jag.
Lizzie satt sig ner och började äta.
Vi gick sen till spådomskonsten.
- Jag gillar verkligen inte det här ämnet, sa Lizzie.
- Inte jag heller, sa jag.
Jag satt mig ner på golvet och blundade.

Kapitel 11 (Cedrics perspektiv)

Jag vaknade klockan sju av att jag drömt någon slags mardröm. Om den där personen bakom trädet. Nu var jag nästan helt säker på att jag inte inbillat mig. Jag gick upp och ner till stora salen. Sam satt inte vid Hufflepuffbordet. Han hade väll ätit frukost fördigt. jag gick mot bordet.
- Hej Ginny! Ropade jag när jag såg Ginny vid Gryffindor bredvid sin bror Ron.
- Hej Cedric! Svarade hon glatt.
Jag tyckte att jag hörde Ron säga något om mig till Ginny, men jag brydde mig inte, utan gick mot hufflepuffbordet.
Jag satte mig bredvid Henry.
- Har du sett Sam? Frågade jag honom.
- Nix, svarade Henry och såg undrande på mig. - Varför undrade du.
- Såklart att jag undrar var min bästa vän är. Svarade jag som om Henry var galen.

Efter frukosten gick jag upp till Hufflepuffs uppehållsrum. Det var lördag så vi hade inga lektioner.
I uppehållsrummet hittade jag Sam.
- Hur var det på träffen Ginny? Frågade han när han såg mig. Det var något konstigt med hans röst, den lät annorlunda på något sätt, men jag struntade i det och svarade.
- Bra, hur visste du att jag träffade Ginny?
- Jag... Sam tystnade. Tänkte. Jag försökte se honom i ögonen, för att försöka förstå vad han tänkte på. Men han vände bort blicken och reste sig upp ur fåtöljen. Innan jag hann fråga hade han försvunnit ur uppehållsrummet.

Åh, det är jättebra båda två :d
Åh, så det var alltså Ssamm som var bakom trädet. ;