Är verkligen han rätt?

Kapitel 1.
Lily klev av från Hogwartsexpressen. Ett nytt underbart år avslutat! Perrong 9 ¾ var lika vacker som förut, med alla häxor och trollkarlar som rusade fram och tillbaka. Mest av allt gillade hon den röda skylten som visade att Hogwartsexpressen var här. En bit bort stod skolans värstingar. Potter, Black, Lupin och Pettigrew. Lily lipade åt de och gick sen mot spärren. Hon hade aldrig gillat känslan att springa in i en vägg. Mugglare höll ju inte på med sådant, och det var ju hon van vid! Hon såg Severus som klev ut från tåget. Hon vinkade snabbt och sprang sen igenom spärren.
”Tuni!” ropade hon till sin storasyster, som stod utanför perrongen. ”Tuni, hej!”
”Hej” muttrade hon och Lily kramade henne.
Mamma kom och kramade om Lily.
”Har du haft det bra?” sa hon.
”Ja” sa Lily glatt. ”Och nu i sommar ska de välja ut prefekter! Hoppas att jag blir det.”
”Det säger du inte” muttrade Petunia.
Lily låtsades inte om henne och fortsatte babbla på.
”Det räcker” sa mamma till sist när hon hade tagit upp att hon lärt sig att frambesvärja en patronus. ”Vi förstår inte allting, det får du acceptera.”
”Okej” sa Lily.
Alla tre gick ut från Kings Cross. Solen lyste vackert och det var helt molnfritt. Mugglare vankade omkring med sina hundar eller läste tidningen i parken. Lily gillade mugglarvärlden, men den slog aldrig Hogwarts. Åh, vad hon längtade till det nya läsåret, alla hennes vänner, lektionerna, och Dumbledore. Den kloka Dumbledore. Hon log när hon tänkte på honom. En bättre rektor fanns inte.
De svängde in på vägen där de bodde och gick in i huset.

Pappa var hemma. Han log glatt mot Lily när de ko in. Pappa var i alla fall intresserad av vad hon sa.
”Hej!” sa han glatt. ”Hur har det varit på Hogwarts i år då?”
”Jättebra!” sa Lily. ”Och nu i sommar ska de välja ut prefekter!”
”Min lilla dotter!” sa pappa lika glatt som innan. ”Det måste ju du bli, eller hur?”
”Det kan vi tro” sa Petunia ilsket.
”Å, Tuni!” sa Lily tröstande. ”Du vill också gå på Hogwarts, eller hur?”
”Håll käften” muttrade hon och Lily tystnade. Hon hade aldrig kunnat prata allvar med sin syster.
”Jag måste öva på några formler, kommer till middagen!” sa Lily och skuttade upp på rummet.
Det var i och ju för sig sant att hon hade formler att öva på, men det var inte därför hon gick upp till sitt rum. Hon grät. För hennes systers skull. Petunia ville ju gå opå Hogwarts, och det var egentligen orättvist att hon inte fick det! Hon mindes att Petunia hade skrivit till Dumbledore, och bönat och bett om att få börja på Hogwarts. Men mugglare kunde ju inte det.

Du skriver jätte bra här också.
HuffiePuffie jag tror du vill läsa den här.

Jätte bra! Ibland kan det bli rörigt då och då men äsch på det. Mera!

Den är jättebra!!

Go YEAH Go YEAH!!! Fatta hur bra det här är ♥

Vill Anne Potter läsa denna tråkiga lilla ff?

Den är INTE tråkig

Kanske Alice Weasley?

det var ett jätte bra kapitel!!

Gaah vad bra längtar efter mer 83