PRS(Singwithice)

Kate väntade, på slag eller egentligen vad som helst, men inget hände. Sakta slog hon upp ögonen igen och såg att den ena mannen låg avsvimmad vid henne, och att den andra slogs med en annan man. Sakta satte hon sig upp, lutad mot väggen och satte handen mot sitt huvud som hade fått ett sår.

Jag höjer tegelstenen igen och lyckas på något sätt parera ett slag mot huvudet. Jag gör en motattack med hjälp av mitt vänstra ben och träffar mannen i magen, han stönar och böjer sig ner och börjar hosta. Den slutliga attacken kommer från mig, jag slår till killen i bakhuvudet och han trillar ner på marken med ett stort sår i nacken. Jag tar och rycker åt mig kniven, den kan vara bra att ha senare.

Jag ser att tjejen är rädd, hon tror säkert att jag kommer skada henne precis som de båda andra tänkte. Jag suckar och ser på henne, hon hör verkligen inte hemma här i slummern, jag gissar att hon tänkte ta en genväg men det gick ganska fel.
"Du kan ta det lugnt, jag tänker inte skada dig" säger jag och räcker fram handen för att hjälpa henne upp.

Kate stirrade en stund på hans hand, misstänksam och rädd. Men tillslut var hon tvungen att ta den och tog sig upp. Hennes huvud gjorde ont och det rann blod från såret i det. Sakta började hon backa undan igen.

Jag ser att hon fortfarande är rädd, jag letar i fickorna men hittar inget förband till hennes huvud så jag river av en bit av min tröja och ger till henne.
"Här, till ditt huvud" säger jag kort.

Kate tog darrigt emot tygbiten och satte den mot sitt huvud. "Varför hjälpte du mig?" fick hon fram och stannade tillslut upp och lutade sig mot väggen.

Jag rycker på axlarna"Jag gissar att det är första gången du är här" säger jag och sätter kniven i fickan.

Kate nickade sakta. "Ja, jag gick vilse då jag var på väg hem...". Hon blundade lätt, det dunkade i huvudet och det kändes nästan som hon skulle svimma.

Jag ser intresserat på henne, hon verkar vara i 20-årsåldern och ha tillräckligt med pengar. Om någon hade rånat henne hade nog den personen fått tillräckligt med pengar för några få dagar. "Vad heter du?" Frågar jag.

Kate öppnade ena ögat och såg på mannen. "Kate" mumlade hon. "Jag heter Kate". Hon stönade plötsligt till och föll ner på knä. Hon behövde ta sig hem, innan något värre hände.