To be or not to be pure [SV]

JÄTTEBRA ♥
Åh skulle ändå vilja se Jakes reaktion, skulle bli intressant... Känner på mig att den där brygden kommer misslyckas på något sätt, hoppas det är fel men iaf...
Längtar efter mer 83

Asbra! Hoppas dock att dina andra också blir uppdaterade. Men kommer helt klart läsa denna!

Du vet att jag alltid läser, och det verkar sjukt bra!!! Hann dock varken igår eller i morse, förutom nu då... (Jag borde inte gå in och läsa fanfictions när jag druckit och när jag är bakis men här har du en kommentar i varje fall!)

Längtar efter resten, hoppas att Jake typ blir förälskad i henne och hon typ bah "fuck you" och dricker av drycken och sen så blir allt helt kaos och jag borde inte tillåtas en dator ibland... :* ♥

Tack, ni är underbara

3. Nödens tjuv

Hade någon berättat för mig tidigare hur jävligt det var att vara gravid hade jag gått i celibat för länge sedan. Seriöst, mina bröst tog död på mig. Bara en sådan simpel sak som att knäppa bh:n på morgonen var nu värsta tortyren, men vad som var värst var att jag inte kunde sova på mage längre... Hur tusan kunde någon vettig människa sova på ryggen?

Sedan var det hela illamående-grejen. Jag menar, att vakna på morgonen och behöva spy var inte hur jag föreställde mig att påbörja mina sista dagar på Hogwarts. Inte heller att behöva ljuga om det för alla andra och säga att jag måste ha ätit något dåligt eller dragit på mig maginfluensan. Man skulle ha kunnat tro att jag var pesten själv så som de undvek mig efter det uttalandet...

Och så var det ju min personliga favorit - huvudvärken. Det kändes som att jag hade små dvärgar i huvudet som stod med sina klubbor och bankade mig vid tinningarna, dag ut och dag in. Hur skulle jag kunna fokusera på att få ihop min abortbrygd med allt detta pågående samtidigt? Allt jag ville göra var att krypa ner i min säng och sova bort mitt liv. Eller sova bort min graviditet. Vilket som.

Ja, drömma kunde man ju. Istället satt Sarah och jag utanför salen för trolldryckskonst och väntade på att lektionen skulle börja tillsammans med resten av sjundeklassarna i Ravenclaw och Slytherin. Sarah försökte babbla på som om inget hade hänt men jag kunde se hur hon slängde oroliga och - i hennes ögon - diskreta blickar på mig då och då, som för att försäkra sig om att jag inte hade sprungit min väg för att ta död på mitt ofödda barn. Hon hade knappt lämnat min sida på tre dagar och alltså inte gett mig något utrymme till att planera hur jag skulle få tag på ingredienserna. Det enda jag hade lyckats komma fram till än så länge var att jag kunde smuggla med mig några grejer från trolldryckskonsten, ifall det var så att det var någon av de ingredienserna jag behövde till brygden. Annars fanns det bara ett annat alternativ och det var att på något sett ta mig in i förrådet där Professor Snigelhorn förvarade alla ingredienser. Dessvärre hade han aldrig varit särskilt förtjust i mig på grund av att släktet Gaspar var känt för att stötta Ni-Vet-Vems åsikter. Vad han inte förstod var att jag var undantaget som bekräftade regeln när det kom till min familj. Det räckte förstås med att han kollade på min bror för att han aldrig skulle tro på att någon av oss var annorlunda.

Jag suckade och såg åt Ashtons håll. Han och hans odrägliga vän Lucius Malfoy höll på att trakassera någon stackars mugglarfödd under åskåderi från de andra Slytherinarna. Ett par Ravenclaware i närheten muttrade ogillande men ingen gjorde något åt det. Inte ens jag. Men jag visste att det inte var lönt. Det skulle inte tjäna något till om jag gick emellan, dessutom så var det inte mitt problem. Faktiskt. Jag menar, jag hade mina egna problem, som mitt kommande bröllop och barnet som växte i min mage. Och var det någon som hjälpte mig med mina problem? Nej. Regel nummer ett - man var tvungen sätta sig själv först ifall man ville överleva. Särskilt i en värld där det varje dag skrevs om nya mord och försvinnanden i tidningen - elevers föräldrar, släktingar... Häromdagen hittades, enligt skvallerbyttan Sarah, pappan till en yngre flicka i Ravenclaw svävandes upprätt hemma i sin trädgård, torterad, mördad och med mörkrets märke som ett outtalat hot ovanför sig. De var renblodiga och pappan hade under en längre tid propagerat öppet om hur alla var lika mycket värda och även gett skydd åt hotade mugglarfödda häxor och trollkarlar. Vad han gjort var förstås väldigt modigt och storsint av honom, men se hur det gått för honom... Nej, det gällde att vara smart och välja sina strider med omsorg.

Sarah hade sett vart jag kollat vid det här laget och jag hörde hur hon fnös. "Du vet, syrran snackar om att gå med i Ordern", sade hon, så tyst att bara jag hörde.

Detta fick mig att haja till och jag såg på min blonda vän, samtidigt som jag tänkte tillbaka på mina tidigare tankar och sedan på Sarah ifall hon skulle ha förlorat sin syster. Hon skulle aldrig ha kommit över det. "Seriöst? Vad säger dina föräldrar om det?"

"Mamma är helt utom sig; gråter, bönar och ber..." Sarah suckade med blicken fortfarande vilandes på de två blonda killarna med grön- och silverrandiga slipsar lite längre ner i korridoren. "Jag förstår henne. Syrran, alltså. Jag menar, varje dag oroar vi oss för att det ska bli vår tur att läsa om någon vi älskar i tidningen. Hon kan inte bara sitta där och inte göra någonting, men jag önskar att hon kunde lämna det till någon annan att riskera sitt liv istället... Är jag en dålig människa, Lex?" Nu såg hon på mig med sina stora gröna ögon.

Jag suckade. "Sarah, du är den bästa personen jag känner. Det är naturligt att inte vilja behöva riskera att förlora någon som står en så nära", sade jag och utan förvarning hade Sarah slängt sig om min hals i en benbrytande kram.

"Du är min bästa vän, Lex."

"Jag vet", suckade jag och slängde ännu ett getöga i Ashtons riktning. Skulle jag ha brytt mig ifall min bror skulle ha riskerat sitt liv sådär? Jag försökte föreställa mig Ashton död och kände ett sting av illamående, vilket antagligen bara var graviditeten som gjorde sig påmind.

Just då öppnade Snigelhorn klassrummet och eleverna började strömma in. Jag hörde ett högljutt sniffande bakom mig och såg mig irriterat om. Där stod ingen mindre än Ashton med ett enerverande flin på läpparna. Jag suckade och tänkte att jag antagligen skulle ångra att jag frågade men, "Vad gör du, Ash?" muttrade jag.

Ashton slängde en snabb blick på Sarah som vände bort huvudet. "Jag skulle bara försäkra mig om att du fortfarande höll dig ren nu när du umgås med så mycket smuts, kära syster", sade han högt så att Sarah utan tvekan också skulle höra och han och Lucius försvann hånskrattandes in i klassrummet.

Jag spände argt käken när jag såg efter honom. "Att han aldrig kan ge sig", morrade jag. Han hade varit på mig om att jag umgicks med Sarah ända sedan vi blivit vänner under vårt tredje år och hon insett att jag inte var som de flesta andra renblodiga, särskilt inte som min bror.

Jag kände Sarahs hand på min axel. "Bara släpp det, Lex, en dag kommer sånna som han få vad de förtjänar. De onda vinner aldrig, inte i längden." Sedan gick hon också in med huvudet högburet och utan så lite som en blick åt Lucius och Ashtons håll trots deras nedlåtande blickar.

Jag suckade och slog mig ner bredvid henne, varefter jag fattade hennes hand under bordet och tryckte till den. Hon såg upp och log.

Hatar Ashton, den saken är klar
Mer!!

Älskar Sarah, hur klok och stillsam hon är.

Jättebra skrivet!

Väldigt bra skrivet, och du fick mig att börja fundera på det där med andra världskriget och nazisterna och jag kan inte hjälpa att jag funderar på hur likt det är egentligen, med det mörka märket(svastika), en ond härskare som bara vill ha kvar de renblodiga(blonda och blåögda), du fick alltså in min idé om att det är något sånt, och det var otroligt bra. Skrivet då alltså (bakissomettskåp..)

Tyckte att Sarah verkade vara ett bimbo i början av berättelsen, men hon påminner lite om mig själv/bästa vännen, då vi alltså är riktiga idioter men även väldigt smarta både och.

Längtar efter mera, kyss på huvudet. ♥

Bäst skrivet!! tacktacktack att du taggade mig! älskar dig för dte! inte alls trött på att se dig. kom precis hem från fjällen ska läsa ikapp imorgon.

Hinner inte skriva mer men: FANTASTISKT UNDERBART ♥
Vill ha mer 83

Bevakar