Prs (Elinthemagicwitch)

Två män drog ner henne till marken, den ena tog ett stadigt grepp om hennes hår och den andra drog en kniv igenom det.
Isna drog handen igenom sitt nu korta hår och sörjde mentalt. Efter det drog männen den motstridiga flickan till en droska och satte henne i en mettal bur.
Droskan för iväg men blicken lämnade aldrig paret som stod vid utkanten och grät.

Hennes föräldrar...

Isabella fick nästan tårar i ögonen när En man skar av hennes vackra hår. Hon höll blicken hela tiden på Tjejen som sattes i en bus och kördes iväg.

Dem kastade Isna i på ett kallt golv i en källare. Det enda ljus kom från ett litet fönster nära taket. Hon hade en filt som hon kröp under och försökte sova. Hon lyckades inte dock.
Mardrömmarna kom ikapp henne.

Bara lite till, snart kommer hon härifrån. Hon måste bara vänta till nästa kväll, då hon ska brännas. Då kan hon fly.

" Nu går vi hem, sa Isabellas mor Sofia

Isabella och hennes föräldrar började gå hem mot sitt stora hus, det såg nästan ut som ett slott.

Isabella hade en klump i magen. Hon gillade inte när så pass unga tjejer blev anklagade för häxerier.

Isna blundade hårt.
Hur skulle det här påverka hennes familj?
Och skulle hon någonsin kunna komma hem igen?
Hennes huvud vimlade av frågor och allt hon ville göra var att sova.

Tillslut var de hemma. Isabella gick direkt in till sitt rum. Hon bytte om till en enklare blå klänning och hon släppte ut sitt långa, blonda hår och flätade det.

" Isabella! nu är det Lunch!, Ropade Isabellas Mor Sofia från köket.

Isabella gick ner mot köket.

" Men isabella! Vad du ser ovårdad ut, sa Hennes far Edvard

Istället för att välkommna sömnen, satte hon och lutade sig mot grottväggen. Hennes fingrar frös och man kunde se hennes andetag i den svala luften.
Hon mumlade en mantra.

"Rikhita sinta, righita sinta..."
En glöd bildades på hennes fingrar och snart fans en liten svävande låga ovan hennes fingertoppar.
Hon kände hur värmen flödade in över henne en aning och mådde plötsligt mycket bättre.

Isabella suckade. Hon Satte sig ner vid det långa serveringsbordet. Hennes mor hade lagat till helstekt vårtsvin med bakad potatis, det var en delikatess för hennes föräldrar.

Isabella tittade på dem. Hur dem glufsade i sig i gott skick av maten. Isabella själv fick inte ner en tugga.

" Mor.. Får verkligen så unga flickor brännas på bål?, frågade Isabella och tänkte på den rödhåriga flickan.


Hennes föräldrar suckade djupt.

" Absolut! alla häxor måste brännas, sa Edvard

Isna studerade elden. Det va lustiggt att något som räddar henne nu kommer försöka döda henne i framtiden.
Hon spände händerna till knytnävar och lågorna slocknade. Hon ställde sig upp med hjälp av väggen och gick frammåt mot fönstret. Efter ännu en kort mantra svävade hon upp i fönstret och hann precis se solen gå ner. Hon njöt av den orangea färgen på himlen ända till mörkret tog över helt.

Mörkret spridde sig utomhus. Familjen hade ätit upp. Men Isabella vägrade släppa diskussionen.

" Tänk om jag var häxa, hade ni låtit mig brännas då också?, sa Isabella

" Självklart inte! Men den rödhåriga tjejen är en fattig värdelös flicka, Ingen kommer sakna henne, sa Sofia


Isabella reste sig upp. Hon tyckte att hennes föräldrar hade fel.