PRS (Safir, Choppa)

Emily
"Nej tack", säger jag och sätter mig ner.

(förlåt om det blev kort)

(Ingen fara :3)
Angelina
- Varför inte? Jag borrar in mina ögon i hennes. Jag vet hur mina ögon funkar; det kanske inte är så snällt att hypnotisera någon - men det är effektivt. Mina ögon är som en labyrint, ju längre in jag lockar någon desto svårare är det för denne att ta sig upp. Först blir de ofta lite generade, sedan blir blicken frånvarande och deras munnar förvandlas till små o:n. Snart är deras ögon som en matt spegel istället för ett fönster till själen, och jag är där för att fånga upp dem när de somnar.

Emily
"J..Jag vet inte", säger jag och försöker dra bort blicken. Men det går inte. Jag ser in i hennes vackra silverskimrande ögon.
Nej. Nej.
Jag samlar all styrka jag har och försöker dra bort blicken igen. Denna gången lyckas det. Jag flämtar till.

Angie
Jag rynkar pannan. Under en sekunds okoncentration hade jag sett hur vackra hennes ögon var och glömt allt annat, och då slet hon sig ut ur labyrinten. Hm.

Emily
Jag tittar försiktigt upp på Angie.
"V..vem är du egentligen?" frågar jag.

Angie
Jag funderar på om jag borde ljuga. Ja, antagligen. Men sen när var jag någon som gjorde vad man borde?
- Jag heter Angela. Jag ler stort.

Emily
"J-jag borde nog gå hem nu", säger jag.

Angela
Jag ser på henne, och blir själv förvånad över hur sårad jag blir.
- Men... Varför? För att du just försökte hypnotisera henne kanske? Skyll dig själv! Uh.

Emily
Jag ser in i hennes ögon och 'drunknar' i dem. ((Eller vad man säger xD))
Så vackra.
Jag tar ett steg mot henne.

(Safir, kan du skriva? C: )

Angela
Jag ler och lägger en hand på hennes axel. Lutar mig lite närmare. Ingen bra idé, absolut inte. Jag bryr mig inte.