PRS jag o TildeW

Jag rusar mot väskan och pilbågen och kogret. I den andra sekunden är jag ute i skogen springandes med pilbågen spänd och alla sinnen helt påslagna.

Jag träffar pojken från 10:an och ler för mig själv. Mifon!

Jag ser mig snabbt omkring och när jag har sprungit ungefär tre kilometer klättrar jag snabbt upp i ett högt träd. Jag lugnar ner min andhämtning och klättrar högre upp i trädet.

"Kelly!" Ropar Alice från distrikt 2.
Det är bara vi kvar och vi tar resten av sakerna vi vill ha.

Jag kollar vad jag har i väskan, jag har: en första hjälpen väska som är i mini-format, en påse torkad frukt, en tändare, en tom vattenflaska och en filt. Jag känner mig nöjd, det här går att överleva på, ett tag iallafall. Jag känner mig mätt efter alla festmåltider i huvudstaden så jag virar filten om mig, sätter mig i en grenklyka, spänner fast mig med mitt bälte och lutar mig bak mot stammen.

"Alice!" Säger jag.
Alice har redan blivit min bästa vän före spelen. Så har vi David från 1:an. Hedrina från 1:an. Alice och Lader från 2:an.

Jag kollar upp mot himlen, det börjar skymma, snart får jag nog se vilka som dött i årets blodbad. Jag fortsätter att kolla på himlen och långsamt ser jag månen flytta på sig.

Lader går fram till mig och dunkar mig i ryggen.
"Vad ska vi göra nu chefen?" Säger han.

Jag ser de som dött idag ovanför mig på himlen; flickan från distrikt 2, jag tror hon hette Kate, nästa är flickan från distrikt 5 och pojken från distrikt 7, båda från distrikt 8, flickan från distrikt 11 och pojken från distrikt 12 , som hette Rush tror jag. 7 av 14 är döda, inte så många som t brukar vara men tillräckligt för att jag ska få ont i hjärtat.

((Hela distrikt 2 lever!))

Alice och alla dom andra tittar nyfiket på mig.
"Döda dom andra!" säger jag.