IvdaPivda & ErisedStone PRS

"Jag är hungrig, mamma" klagar Emelie som blivit trött efter att ha sprungit omkring i huset ganska länge.
"Bra, vi ska äta snart, hemma hos våra nya grannar" sa mamma som stod vid badrumsspegeln och fixade sig.
Lola flätade Emelies långa hår, som vanligt.
Typiskt tjejer, tänkte jag. Eller, typiskt Lola och Emelie, för alla var inte så, förhoppningsvis.

När jag och mamma hade fått bordet fixat gick jag upp till mitt rum oc tog på mig ett par jeans shorts och ett linne. Sedan sprang jag ner igen medan jag nynnade på min favorit låt- Hey You. Mamma hatade min musiksmak. Själv lyssnade hon på någon konstig Ed Sheraan. Det var väl sådant om normala tonåringar lyssnade på, men jag var inte riktigt normal och det var inte mamma heller eftersom hon lyssnade på "tonårings musik".

Efter ett tag börjar vi gå till våra nya grannar.
Just nu vill jag bara sova eller något, fastän klockan bara är halv ett.
Det är ungefär hundra meter mellan husen, ganska långt bort för att vara grannar.
När vi är framme knackar vi.

- Liv, öppna dörren. Sade mamma. Jag hoppade fram till dörren med pippihopp och öppnade den.
- Hej! Sade jag glatt och kramade om mamman som råkade stå längst fram.
Jag märkte att pappan tyckte att jag var lite väl påträngande. Mamma kom fram till dörren och välkommnade våra gäster. Jag dansade till köket och lade isbitar i saften som stod på bordet.
- Vilken söt dotter ni har. Hörde jag mamman säga och log för mig själv.

"Ja, hon är min lilla ängel" säger mamman.
Hon skakade hand med alla oss och sedan visade hon oss till dit vi skulle äta.

Jag såg en kille i min ålder och tog hans hand och skakade den.
- Jag heter Liv. Sade jag glatt och log, utan att vänta på hans namn. Sedan kramade jag de 2 yngre syskonen och presenterade mig för dem också. De verkade gilla mig, som de flesta yngre gjorde.

Jag tejpade namnet Liv på hennes utseende tills jag det satt.
Lola och Emelie kunde inte sluta stirra på Liv med breda leenden. Jepp, så blir dem ibland.

Jag nynnade på någon gammal låt som jag inte kom ihåg namnet till och satte mig vid bordet brevid pappa som hade anslutit sig och presenterat sig själv för alla. Jag började lassa åt mig mat.

"Så vart kommer ni ifrån?" frågade Livs mamma.
"En ganska lång bit härifrån, i stan" svarade min mamma.
De pratade under hela måltiden och de andra lyssnade på.

Jag åt upp allting snabbt och satt vid bordet tills mamma lät mig resa mig. Jag gick ut och lade mig i gräset och stirrade upp på himlen. Lola och Emelie eller vad de nu hette kom ut strax efter. Lola satte sig brevid mig och tittade upp på himlen hon med.