night and day school (prs)

Wiliam märkte att Adrian gav honom en grimas han himlade med ögonen innan han öppnade matteboken. Han tog upp häftet och började rita lite i hörnen han hatade matte. Han lyssnade inte ens på genomgången läraren hade.
" Wiliam vad är roten ur 1? " frågade läraren
" Det vet väl du själv " sa Wiliam kort och kände ingen lust att lägga ner tid på att svara på dumma frågor

Adrian suckade till. Hon visste svaret, men orkade inte räcka upp handen eller säga något. Istället började hon rita i hennes skrivblock.
Hon började rita vad som såg ut som en kille med vingar på ryggen och en gloria över huvudet. En ängel. Adrian hatade änglar. Hon hatade dom för hon kände att om dom fanns så hade dom övergett henne.
Hon tog fram en röd penna och ritade en mustasch och ett skägg på ängeln. Så vacker han blir, tänkte hon sarkastiskt.

Wiliam fick en ilsken blick av läraren hon suckade och såg på honom
" Kvarsittning vore något för dig va? " frågade hon
" Har du inte frågat de andra eleverna kanske de har lust att svara " sa Wiliam och hånlog

Adrian tittade upp när hon hörde vad Wiliam hade sagt. Bara hon inte frågar mig, tänkte hon.
Hon tittade snabbt ner i matteboken ifall läraren tittade mot henne och märkte att hon inte jobbade. Hon ville inte få skäll... eller kvarsittning.

Wiliam räknade några tal läraren gav honom en mörk blick innan hon gick fram till tavlan. Wiliam suckade " alla verkade vakna på fel sida idag " tänkte Wiliam

Adrian suckade till av lättnad. Hon återgick till att rita på ängeln i skrivblocket. Hon lade till två horn och en svans, vilket fick ängeln att se ut som ett missfoster. Vad vacker du är nu, tänkte Adrian och hånlog för sig själv.
Hon skrev Angel ovanför ängeln. Inte för att det var ängel på engelska, men för att hon tänkte på en viss person med det namnet. En person som hon hatade.

Wiliam såg mot läraren han suckade hon verkade skriva något tråkigt på tavlan. Han började rita i hörnet på sitt häfte

Adrian hånlog stort mot bilden hon hade ritat. Det ser precis ut som honom, tänkte hon.
Hon lämnade ängeln som såg ut som ett missfoster och började rita något annat istället. Hon började rita en liten flicka med ett stort leende på läpparna.
Med en tung suck, tittade Adrian upp mot tavlan. Inget speciellt hände. Bra, tänkte hon.
Hon fortsatte rita den lilla flickan. Hon tog fram en orange penna och började färglägga håret. Du kommer se precis ut som Jess, tänkte hon och log.

Wiliam lyssnade med halft öra på det läraren gick igenom på tavlan han förstod att det inte var något intressant. Han började då tänka på hur han skulle lura med sina offer han hade order om att döda hans mästare hade sagt åt honom strängt
" Återvänd inte fören ungarna är döda " hade hon sagt

Adrian tittade upp på klockan. Hon stönade till. Kan inte tiden gå fortare, tänkte hon.
Hon tittade ner på skrivblocket igen och fortsatte att rita på flickan. Hon gav flickan en vacker klänning och huggtänder. Hon färglade klänningen rosa och ögonen röda.
Nu ser du precis ut som Jess, tänkte hon med ett leende på läpparna.
Jess... Adrian's syster... Hon älskade hennes syster. Hon var den enda som faktiskt betydde något för henne. Det enda problemet är Adrian bor ju på skolan, så Jess får lov att bo ensam.
Tur nog är min syster en vampyr, tänkte Adrian och tittade upp på klockan igen.