Grimm (PRS)

"Vad fan menar du?" morrade jag åt henne och slet åt mig handen. Jag rynkade på pannan och släppte plånboken. Den föll tyst till marken och jag började springa innan hon hann ringa polisen. Jag hade inte råd med att åka fast igen.

Aily ser efter honom. När hon inte längre ser honom tar hon upp plånboken. Men istället för att handla går hon ut ur affären och börjar gå hemåt.

Först när jag rundat hörnet till den övergivna lampfabriken vågade jag stanna och hämta andan. Jag såg mig om, men kunde varken se Aily eller polisen så jag andades lättat ut och slank in genom en öppen bakdörr. Inne i fabriken var det dragigt, fuktigt och mörkt. Krossade lampskärmar krasade under fötterna på mig och lukten av damm var tjock i näsan. Med en lätt suck sjönk jag ned på lite kartong och kröp ihop för att sova.

Ailys lägenhet är en tvårummares med kök och badrum. Det mesta av sina saker har hon fått av socialen, som soffan som står i vardagsrummet och sängen som står i sovrummet. Men annat har hon köpt själv, som affischerna som sitter uppsatta runt om i lägenheten och kuddarna som ligger i soffan.

Den natten drömde jag för första gången på tre år. Jag drömde om Aily. Hon jagade mig. Men hon var ensam och hon hade pistoler i händerna. Jag hade sett bilder på sådana pistoler. Sådana som grimmar använde när de dödade wesen. På morgonen vaknade jag kall, svettig och livrädd.

Nästa morgon vaknar hon hungrig och inser att hon måste iväg och handla. Så hon sätter på sig ett svart linne och en svart, kort kjol och ett par svarta stövlar med nitar. Sedan sätter hon på sig skinnjackan och går sedan mot centrum. Den här gången har hon händerna i fickorna så att ingen kan försöka ta hennes plånbok och nycklar igen.

Jag grimaserade när magen drog ihop sig av hunger och kurrade. "Jaja, jag ska fixa mat", muttrade jag och tog mig upp på benen. Jag gäspade stort och började åter att gå ned mot centrum.

Hon går in i mataffären och börjar plocka ihop det hon behöver. Två paket mjölk, lite frukt, en limpa. Sedan går hon och betalar.

Wolf?

(Oj, förlåt)

Det första jag såg när jag kom in i affären är Aily. Typiskt, tänkte jag och smög runt en hylla med frukt för att hon inte skulle se mig och passade på att stoppa in ett äpple under tröjan.

[Gör inget]

Då får hon syn på killen som tog hennes plånbok. Men hon mins också hur han såg ut när hon fick tag på honom.