kärlekens strid (prs mellan Mily och Sofia-potter

Pontus hörde att en gren bröts han brydde sig inte om det. Han blev förstås lite räd om det var ett vilt djur som kanske en björn så fick björnen skada honom om den ville.

Linda gjorde en försiktig min och kollade bakom hörnet, där satt bondpojken.
" Hej " sa hon.
Linda satte sif förskräckt ner på den smutsiga marken.
Hon satte sig försiktigt bredvid pojken.

_ Hej sa en röst han märkte att den tillhörde Linda en av tjejerna i klassen
- Hej sa pontus och torkade ena ögat med skortärmen. Han såg ner i marken

" Bry dig inte om Patricia " Sa Linda och slog fort bort en liten spindel på hennes ben

- jag försöker men det är inte så lätt när hon klagar på en famij som anorlunda sa pontus

( Har du KIK?)

" Jag vet " sa Linda.
Linda reste sig och borstade bort smuts från sina kläder.
" Jag måste gå " sa Linda

- måste ochså gå sa pontus han såg sin mamma komma mot dom skritandes på pärlan. Han log mot sin mamma

Linda gick iväg därifrån, det tog evigheter att komma ur den smutsiga skogen tyckte hon.
Tillsist kom hon ur och såg busshållsplatsen.

Pontus hoppade upp på bakom sin mamma de red hemåt snart kunde dom se gården.

Linda satte sig på bussen som precis kommit.
Hon kunde inte få honom ur huvudet