[PRS] Rodnande rosor. (15+)

"Tack, fick den av Emilia efter att hon varit på HM." Flinar Emme obrydd egentligen och lägger armarna i kors över trycket på Iron Maiden. Emanuel hade faktiskt fått en hel kasse med kläder slängd på sig eftersom det hade varit någon överdriven rea för någon vecka sedan. Han är inte mycket för att handlar kläder själv egentligen med tanke på att han bara tar det som är bekvämt och drar det på kroppen. Han rättar till glasögonen en aning och drar undan sin lilasvarta lugg i ett försök att faktiskt se något som inte är hår på högra ögat innan han svarar på Noels nästa fråga.

"Nope, jag försöker trappa ned på det hela." Fortsätter han och inser själv hur skrattretande det låter så han skrockar faktiskt till. Fast Emme får lika kvickt ett tvättäkta pokerface till ansiktsuttryck och går in först. Värmen som slår emot honom är väntad, det är många där inne vilket hörs på den stört högljudda musiken. Har han missat något speciell kväll eller något?
"Har jag missat något?" Frågar Emme Noel med en förbryllad min då han faktiskt är en sådan dramatisk idiot att han står och håller upp dörren. Om det är gratis drinkar är han glad. Typ två för en eller liknande. Jäklar, det skulle han faktiskt behöva. Då kan han supa sig full utan att det gör alltför ont i plånboken.

"Tja, hon har bättre smak än Julia i alla fall", konstaterar Noel lättvindigt och undrar om Emme fortfarande har den skotskrutiga 'Jag älskar min flickvän'-tröjan i lika färskt minne som Noel själv. Egentligen kvittar det, men om Noel inte minns helt fel så var det faktiskt längst in i Emmes garderob som t-shirten oturligt nog "glömdes bort" när Emme själv inte tittade. Noel är faktiskt än idag osäker på om Emme vet om vilken styggelse som lurar under hans flådigare kläder, eller om tröjan ens ligger kvar där.

"Jaha, så du trappar ner", säger Noel och låtsas vara extremt förvånad. "Då antar jag att det bara var din lungcancer som gjorde sig påmind när du ringde tidigare?" Noel ska inte ljuga, rökning är ett känsligt ämne både för honom och resten av hans familj. Så pass känsligt att det aldrig ens hade varit ett alternativ i hans tonårsrevolt. Inte med alla skräckexempel som hans föräldrar matat honom med redan sedan mycket tidig ålder.
Men det som störde Noel mest i Emmes fall var dock inte själva rökandet i sig; det hade han tidigt lärt sig att acceptera då det var varje individs eget val. Nej, det som stör Noel allra mest är allt detta velande. Antingen rökte man, eller så rökte man inte. Man kan inte stå mitt på plan och hålla i bollen hela matchen ut, för då vinner ingen!

Noels irriterade tankar avbryts dock abrupt av väggen av värme och koldioxid som gör sitt bästa för att fly fältet så fort Emme öppnar dörren. Det, och den höga ljudnivån.
"Ingen aning", svarar Noel på Emmes fråga om han har missat något. Speciella datum har aldrig varit Noels starka sida, vilket hans flickvän något besviket kan intyga. Trots sin ovisshet lyfter dock Noels mungipor och han flinar mot sin kompis. "Men det märker vi nog. Hoppas de har gratis drinkar!" Och med de orden går Noel före Emme in i den varma lokalen.

Emme svarar inte på något av uttalandena. Faktum är att han inte har någon anledning till att göra det heller när Noel ändå går in och Emme följer efter. Det är varmt inomhus, det är ett tacksamt välkomnande enligt Emmes knottriga armar. Emme fryser inte speciellt mycket förutom när det snöar på vintern. Fast då har han ändå bara jackan för att få slippa bli blöt av att vita dumma isflingor landar på honom om och om igen. Emme ryser när han tänker på vintern. Usch, is, snö och grått och man påstår att helvetet ska vara fullt av eld.

Emme ser sig om i lokalen och ser att det tycks vara något speciellt på gång, hans blick landar dock på en av skyltarna intill baren och hans läppar kröks till ett flin eftersom det står i färglada stora bokstäver:
”5 ÅRS JUBILEUM!”
Underbart, det måste betyda någonting med drinkar ellerhur?
”GRATIS SHOTS SÅ LÅNGT LAGRET RÄCKER!” Står det i tryckbokstäver över två skyltar alldeles intill.
”Jag slår vad om att jag kan dricka mer än du.” Säger Emme reflexmässigt och buffar retsamt på Noel för trots att Emme inte ser ut som typen som dricker, men till och med Emme kan dra ner en hel del sprit i kroppen. Fast... billig starköl kanske inte är samma sak som vodka-shots. Vilket Emme antar att det är.

Emme väntar dock inte på svar när han går i väg mot baren och slår sig ned, den kvinnliga bartendern lägger ner en shot med klar vätska framför honom direkt när han slår sig ned. Emme ser på vätskan och ifrågasätter redan beslutet. Helsike, han kommer vakna med en helvetes baksmälla imorgon bitti. Men han kan inte backa nu, eller? Nah, det är för sent nu. Han kan dricka mer än Noel.

Noel kan inte låta bli att dra på munnen vid Emmes utmaning. Det fanns i stort sett bara ett sätt att dricka shots på, och det var att tävla i det.
”Inte en chans”, svarar han därför och slår sig ner bredvid Emme. Shotglaset hinner knappt sättas ner framför honom innan han har svept det. Smaken av alkohol och något som skulle kunna vara apelsin sprider sig i munnen även då Noel svalt och han torkar bort det som är kvar av vätskan från överläppen med baksidan av handen. Noel har hört att shots ska innehålla mer alkohol än till och med starköl, men än så länge känner Noel faktiskt ingen skillnad förutom på smaken. Med andra ord finns det inte en chans att han kommer att förlora mot Emme. I den här högljudda baren var det Noel som var kung!
”En”, säger Noel därför och ler uppmuntrande mot sin kompis. Hans ögon berättar dock en annan historia, en mycket mer utmanande och överlägsnare. ”Kom igen nu, sluta stirra på spriten och drick istället! Du ska väl inte fria till den eller?”

[Det bästa man kan göra när man har idétorka är att pusha över ansvaret på någon annan, hue hue hue XD]

[Well... Maybe he will! XD]

Emme tömmer glaset utan att blinka när Noel pratar med honom innan han vänder sig mot bartendern.
"Sötnos, kan du fylla på våra glas?" Säger Emme sedan till den sexiga brunetten som himlar med sina intensivt bruna ögonen åt honom och hans snett charmiga leende. Antagligen är hon vad vid det, är hon latinamerikan kanske?
"Jag lämnar flaskan." Suckar hon när hon fyllt på glasen och lämnar flaskan med den röda etiketten som det står Smirnoff på. Det är till och med kvalité på de här grejerna ju. Häftigt. Emme tömmer sitt glas och ser på Noel.
"Två." Flinar han roat mot honom innan han vänder sig mot flaskan och fyller på sitt glas igen.

[Emme X Vodka XD]

Noel nästan rycker flaskan ur handen på Emme och hans ögon fastnar på etiketten medan han fyller på sitt glas. …Smirnoff? Whoa! Vad Noel vet är det ett rätt känt märke på vodka. Antagligen är det rätt dyrt också. Å andra sidan lär shotsen inte smaka så mycket apelsin längre, så det gick väl på ett ut i fråga om kvalitén på dem.

Som för att stajla ser Noel till att hälla upp vätska så nära kanten på sitt lilla glas som möjligt innan han sveper det. Han är inte riktigt säker på om han vill visa sig på styva linan för den sexiga bartendern som för övrigt inte alls tittar för närvarande, eller om han gör det som en utmanande gest till Emme. Hur som helst så smakar det skit. Utan något att blanda ut vodkan med är det som att tugga på en spritpenna, och Noel kan känna hur det bultar svagt innanför tinningarna. Inte för att han börjar bli full, han har långt kvar, men för att lukten är nästan lika kväljande som smaken. Trots det tvingar sig Noel att möta Emmes flin med ett trovärdigt ett.
”Tre”, konstaterar han sedan och skjuter över flaskan mot Emme.

Emme bara skakar på huvudet med ett leende och försöker att ignorera sina tankegångar för tillfället. Glaset fyller han på och vrider runt flaskan för att den sista droppen ska landa i den också innan han rätar upp den och dricker upp innehållet i glaset. Det känns fränt i halsen att dricka alkohol. För att vara helt ärlig så är Emme inte van vid det här, men om han inte vinner ska han åtminstone inte förlora i princip nykter. Det skulle bara vara ett slöseri på bra sprit. Det byter låt i bakgrunden och Emme måste faktiskt stanna av lite för att han känner igen den. Dunkande men hemsk musik enligt honom. Fast han tror att det är en äldre låt, skit, var kommer den ifrån? Vänta lite, det är fan Danny vad nu än han heter i efternamn. In The Club måste de vara med tanke på att de redan sagt det minst sjutton gången. Om han får huvudvärk är det åtminstone inte på grund av spriten för tillfället. Emme säger dock ingenting i väntan på att Noel ska fortsätta dricka.

Med stadig hand fyller Noel sitt glas för tredje gången. Eller nej, andra blir det, med tanke på att shotglaset redan var fullt första gången. Med vana rörelser tar han upp glaset och sveper det sedan lika lätt innan han skjuter över flaskan och torkar sina läppar med baksidan av handen för att sedan fukta dem igen med tungan.
”Fyr-… Fem”, rättar sig Noel. Att Emme suttit tyst under sin tur ledde till att Noel instinktivt fortsatte från tre till fyra, och han fuktar återigen läpparna med en tunga som hettar svagt av den starka smaken av sprit. Det är ironiskt hur han reagerar mer på smaken än på alkoholen i sig, inser Noel och småler. Att man lättare skulle bli packad på vodka än starköl tycks helt klart vara en myt.
”Vet du, jag har alltid hatat Danny”, berättar Noel för Emme. Skrikande, för att överrösta rösterna och den usla musiken som precis nått hans öron. ”Det är så jävla smörigt, fattar du vad jag menar? Lixom, jag skiter i din jävla Natalie och din fåniga gay-klubb” , fortsätter han och skrattar samtidigt som han skakar på huvudet. ”Så jävla dåligt.”

[ #DenGylleneMedelvägen borde för i helvete vara en officiell hashtag. xD ]

Emme skrattar lite åt kommentaren. mestadels för att dölja den ansträngda hållning han antagit vid ordet "gay-klubb". Helsike, kan han inte bara lära sig att inte låtsas om det hela? I ännu ett försök att verka obrydd häller han upp nästa shot till honom själv och Emme tycker åtminstone han lyckas rätt bra. Han lyckas väldigt bra enligt honom.
"Ja, om du redan börjar få problem med räkningen kanske vi borde sluta redan nu?" Emme ser på honom med en retsam min och tömmer glaset. "För vi är trots allt redan på sex. Jag tror inte du klarar sju." Fortsätter Emme med minst samma retsamma tonfall. Vad håller han på med? Det kommer sluta med att de ligger utslagna på golvet med den här takten och Emme är korkad nog att verka utmanande? Vad vill han åt egentligen? Det stora leendet som ligger på hans läppar är han själv inte medveten om men det finns ändå där.

[Hahaha, i så fall får vi se till att det blir en ;D]

Noel kan inte låta bli att skratta högt åt Emmes förslag att de skulle sluta redan. Inte en chans att det ens var ett alternativ. För det första vägrar Noel att förlora, och för det andra så har han inte ens börjat bli påverkad än. Inte det minsta.
”Dröm och glöm”, säger han därför till sin vän och skrattar igen. ”Du lyckades lura mig till att säga fel den gången, men det kommer inte att hända igen. Förbered dig på att förlora, jag tänker inte sluta förrän du ligger gråtandes vid mina fötter.”
Ja, okej, det där var frukansvärt flashigt och dramatisk för att vara Noel, och han vet om det. Å andra sidan kändes det fruktansvärt bra att vara flashigt dramatisk just nu, och som för att späda på det hela fyller Noel upp sitt nästa glas med något vidare rörelser än tidigare. Det blir helt enkelt mer dramatiskt då.
”Sju”, säger Noel då han lyfter glaset och sveper det för fjärde gången. När han tänker efter smakar det faktiskt inte riktigt lika illa längre, han kanske håller på att bli van? I så fall har han tur, för än kan han klara många shots.