(PRS) med Hapopo

Coraline fnittrar lite jämte mig och armbågar mig igen efter att jag stirrat på professor Snape i nästan fem minuter.
- Folk ser att du stirrar du vet? säger hon retsamt.
- Oj! säger jag skamset och ser ner i min tallrik.
- Du är verkligen knäpp, jag fattar inte vad du ser i Snape Pell, han är ju inte ens snygg.
- Jag tycker han är snygg... Säger jag blygt.
- Shit, shit shit.... hör jag Coraline säga och jag ser upp på henne med undrande blick.
- Vad?
- Sean kommer hitåt... viskar hon och hennes kinder blir röda. Jag fnittrar lite och fortsätter sedan äta.

Det är dags att gå på nästa lektion, Coraline och jag reser oss upp från bänken och samlar ihop våra böcker innan vi lämnar stora salen bakom oss..

Philip, den smålockige pojken, följde mig ner till Quidditchuttagningen.
"Är du bra? Som jagare?"
Jag nickade och pekade på en liten figur som precis tappat klonken borta vid Quidditchplanen.
"Bättre än den där i alla fall."
Philip nickade och slokade med hela kroppen.
"Vi behöver verkligen några ordentliga spelare", sa han med blicken fäst på marken.
"Finns det inga i hela elevhemmet?", undrade jag och Philip suckade.
"Jag har frågat Penelope... Du vet, Lovegood. Men hon verkar inte tycka om mig så värst..."
"Varför inte?", frågade jag väldigt nyfiket. Jag visste vem Penelope var: vi gick i samma årskurs och hon var för övrigt flickan jag och Jake sprungit in i.
"Nä, det var inget speciellt. Jag bara..."
Han rodnade och skyndade på stegen.
"Det är inte viktigt. Nu drar vi igång den här uttagningen."

När vi lämnar Stora Salen ser jag flickan som välte mig och gjorde så jag ramlade på henne och någon mer på golvet, jag kunde inte se vem killen var.

Tjejen går med Philip, han frågade mig om jag ville vara med i hemlaget som jagare. Jag är faktiskt väldigt duktig på att flyga men jag har så många extra kurser så jag tackade nej.

Jag står hellre och hejar på när andra spelar. Han är rätt söt med sitt lockiga hår men han är inte i närheten av Severus Snape, min drömprins. Han är så mörk och mystisk att det ger mig rysningar över ryggen när jag tänker på det. Rysningar av välbehag och drömmar.

- Hallå? Vem ska du gå med? frågar Coraline och avbryter mitt dagdrömmande, jag skakar lite på huvudet för att skingra mina tankar och ser sedan på henne medan vi går genom korridoren.
- Gå på vad? Vad pratar du om? Frågar jag undrande.
- Men Pell, hallå, professor Dumbledore berättade ju i början av året att vi skulle ha en avskedsbal innan julen. Professor Bellamy ska ju sluta. säger Coraline.
- Jaha, det hade jag glömt, eller jag lyssnade nog inte på vad Dumbledore sa. svarar jag generat tillbaka.

Vi går in i klassrummet och sätter oss längst bak.
- Så vem ska du gå med då? frågar jag.
- Jag vet inte, jag vill gå med Sean men jag tror inte han kommer fråga mig, han går nog med någon från sin egen årskurs. Svarar Coralien innan vi slår upp böckerna och lektionen börjar...

Jag spenderar nästan hela lektion halvt fokuserad på professorn och halvt tänker jag på Balen, det är bara tre månader kvar tills den är. "Vem ska jag gå med?" tänker jag...