Stone & Godrica PRS!

Kate tittar på mig.
"Blev lilla Mike ledsen nu?" säger hon och plutar med läpparna.
Jag skrattar och reser mig.
"Äsch jag jagar imorgon istället, jag börjar bli trött på grisslybjörnar" säger jag och njuter lite av Kates besvikna min.
Hon suckar dramatiskt.
"Då jagar jag själv då ..." säger hon dramatiskt. "Hoppas jag inte dör"
"Haha, nej. Det vore ju hemskt!" säger jag och sätter mig skrattandes i soffan igen.
Kate ler försiktigt.
"Hejdå" säger hon kort och går ut med snabba steg.

Rosalie och jag började gå hemåt efter en brottningsmatch men vi kunde inte låta bli att putta till varandra lite då och då.
Rosalie räcker ut tungan åt mig och säger "Vi ses inne". I rekordfart springer hon in i huset samtidigt som jag hoppar upp på taket och går in på vinden.
Jag rör mig smidigt fram och fortsätter springa ner för trappan.
"Får man vara med?", frågar Edward retsamt och jag räcker ut tungan åt honom. Både han och jag vet att han kommer vinna, Edward är den snabbaste i familjen.
Rosalie står med ena handen lutad mot den oanvändbara köksbänken och trummar med fingrarna samtidigt som hon sjunger en låt med sin klingande röst.
"Gud vilken tid det tog", säger hon och himlar med ögonen. "Hela 2,7 sekunder", fortsätter hon att säga samtidigt som hon ler.
"Sasha!", hör jag Alice pipiga röst ropa.

Jag lutar mig bakåt i soffan och drar fram min mobil som alltid har perfekt tekning.
Edward hade ring mig för ungefär en timma sedan. Säkert för att säga att vi skulle komma imorgon. Kate stampar in i rummet med Tanya efter sig.
"Jag kunde väl inte veta att det var du!" säger Kate upprört och springer uppför trappan sur som ett bi.
"Vad hände?" säger jag lugnt till Tanya.
Hon himlar med ögonen.
"Kate "råkade" anfalla mig för att hon trodde jag var en björn! Ser jag ut som en björn?!" säger hon.
"Nej" säger jag snabbt. "Men du behöver ju inte gå omkring i sin pälskappa ..."
Hon hänger upp den på sin krok och rusar lika snabbt som Kate uppför trappan.

"Vad är det Alice?", ropar jag till svar.
"Du måste hjälpa mig med några klänningar, jag kan inte välja!", svarar hon och försöker låta helt förstörd.
Vilken annan person som helst skulle tycka synd om Alice, men om de bara visste hur jobbig hon kunde vara när det gällde skor, klänningar, shorts, jeans, tröjor, smycken, hårfrisyrer och alltsammans. Jag började gå långsamt mot Alice garderob.
"Den här eller den här?", frågade hon och höll upp två klänningar. Den ena var vit utan axelband och sträckte sig en liten bit över knäet. Den var veckad längst ner och hade en marinblå rosett vid midjan. Den andra klänningen var i en enklare modell och hade en härligt ljusblå färg. Klänningen sträckte sig knappt nedanför knäna och hade knappar längs med överdelen av klänningen. Vid ryggen var den väldigt urringad och längst ner på klänningen hade man sytt fina detaljer.
Jag orkade inte fundera så istället lägger jag till ett minne för Alice. Hon sig själv i en ljusblå klänning på senaste partyt hon hade.
"Nej, din hjälp behövs inte, jag kom på att jag redan haft en ljusblå klänning på mig för inte så länge sedan", säger hon och fnittrar iväg till Jasper.

Next Day?

Ja ofc kör du.
I fortsättningen behöver du inte fråga, du kan skriva ~ Nästa dag ~

Okidoki ^^ Blir inte så långt, ska lägga mig snart.

"Är du redo Mike?" säger Tanya men struntar i svar och springer iväg före mig.
Jag hinner snabbt ikapp henne och Kate kommer strax efter. De andra skulle stanna hemma.
Omgivningen förändrades för varje kilometer.

Snart skulle de komma. Men bara Mike, Tanya och Kate skulle komma, vilket egentligen inte gjorde något, det finns alltid något att göra ändå.
"Alice, är de på väg hit ännu?", frågade Esme och log milt samtidigt som hon pillade sig lite under ögat. En ren vana för att människor inte ska tro att vi är statyer som sitter still hela dagarna.
Alice koncentrerar sig och nickar. "De är på väg, snart här skulle jag tro", säger hon.
"Förresten, ska du inte ha finare kläder?", säger hon efter och nickar mot mig. Jag fnyser till bittert och skakar på huvudet. Mina slitna jeans och gråa t-Shirt dög gott och väl. Jag hade ett par vita boots på mig också.
Det plingar till på dörren.

Vi springer länge utan att någon säger något.
Vi börjar närma oss Forks när Kate vänder sig om och ler mot mig.
"Vilken tycker du är snyggast av mig, Tanya, Rosalie, Alice och Sasha?" frågar hon.
Hon hade säkert hållit sig hela vägen hit från när vi började springa.
Jag rycker på axlarna.
"Vet inte" säger jag efter ett tag.
Hon tittar surt på vägen igen.
"Men om jag måste välja mellan dig och Tanya ... vet jag inte heller"
Det gjorde henne tydligen ännu surare och jag ångar mig snabbt.
"Men du är inte ful, Kate. Du är jätte snygg, som alla andra vampyrer"
Men det hjälpte inte heller. Kate ignorerade mig resten av vägen till Forks.
Vi stannar vid Cullens hus och jag plingar på.

Carlisle var snabb med att öppna, det gör han ofta. Jag hörde rösterna klart. Kate verkade vara lite sur, det hördes på rösten, men när hon pratat med Carlisle en stund blev hon på bättre humör.
Ingen verkade ha en tanke på att komma upp så jag kilade ner till hallen.
"Tjenare Mike", säger jag, "Allt bra?".
"Hej Tanya", säger jag till Tanya som besvarar mig med en kram. Kate vinkar lite samtidigt som hon försvinner upp med det spikraka, blonda håret fladdrande av farten.