PRS Rachel Moon|AlexZz

Yeah, I got that. Vill bara inte börja. XD

Kan börja imorgon.

Cool. x3

Hon stönar och snurrar runt i den vita tygbiten. Klänningen glittrar i eftermiddagsljuset som strör in genom fönstret.
"Underbart." kvittrar mor. Hon får Aliena att sätta sig ner och kammar sedan igenom hennes lockiga hår. Hon flätar luggen tunt och trär sedan i blåa små pärlor. Hon suckar lyckligt.
"Sådär ja. Se till att göra ett gott uttryck."
"Men jag vet inget om honom!" stönar Ailena igen.
"Jag förstår inte vad det har att göra med något?" säger mor.
"Giftemålet sker om fem dagar, det vet du."
"Ja mor." mumlar Aliena. Hon har försökt att trotsa sina föräldrar den senaste månaden. De gifte sig båda unga, men att binda sig med en komplett främling är helt absurt! Enligt Aliena, i alla fall. Det ända hon vet är hans namn och att han är tre år äldre än henne. I alla fall tills om två veckor, då hon fyller år.
"Det är dags nu. Gå in och ha kul!" manar mor och nästan puffar henne hela vägen till den stora dörren. Aliena vill inte, så mor öppnar dörrarna åt henne med en suck.

(( Typ så? AlexZz ))

((Jag ber om ursäkt för segt svar... ärligt talat, this was really damn slow.))

"Förklara igen varför jag måste vara med på det här?" Frågar Ren ovanligt lättsamt. Han bryr sig inte egentligen om svaret men om hans mor ändå ska kamma igenom hans blå hår för kanske hundrade gången eftersom hon envisas med att hans hår ska ligga slickat mot skallen.
"För att det här är väldigt viktigt..." Ren har stängt av.
"Mor, jag kan göra mig ordning själv nu." Konstaterar Ren och föser ut sin mor från rummet som protesterar som attan. "Mor, snälla, jag behöver inte bevakning under tiden som jag klär om." Fortsätter Ren och modern lämnar rummet. Ren väntar några sekunder innan han rufsar om sin frisyr igen så den återfår sitt originella rufsiga tillstånd. Han drar på sig skjortan, tar på sig kostymens kavaj och drar på sig ett par byxor som är rena, men inte är de som hans mor valt ut.
"Sheerena, är du där?" Halvropar Ren ut genom sitt fönster.
"Klart jag är, kusten klar, antar jag?" Svarar Sheerenas välkända röst innan Ren ser en skugga börja klättra uppför den skrovliga och överväxta fasaden. Ren får dock fatt på henne och drar upp henne den sista biten. Sheerena landar i rummet.
"Så när kommer du träffa din blivande fru?" Ren buffar genast på henne och drar fram den gröna klänningen.
"Byt om istället, vetja." Svarar Ren och Sheerena försvinner in i Rens klädkammare. Det tar inte så lång tid och Sheerena kommer ut med det ebenholtssvarta håret i en slarvig knut som Ren sätter fast en glittrig grön hårprydnad som verkligen passar med hennes gröna ögon. Sedan går de ned till festen.
"Uppdrag hålla sig borta från din mor startar nu." Småskrattar Sheerena som uppenbarligen tycker det här är roligare än Ren och drar med sig honom bort från dörren, Ren förstår varför då han fått syn på sin mamma som letar efter honom.

Aliena hukar sig lite när hon får syn på en grupp män samlade i andra sidan av rummet. Är det kanske någon av dem hon ska gifta sig med?
Hennes far drar upp henne igen.
"Du skräms." mumlar hon och borstar av sig för att ha något att hålla på med.
"Har du hittat honom än?" skrockar hennes far.
"Jag vill inte hitta honom." säger Aliena. Egentligen vill hon bara slita av sig klänningen, springa iväg till sitt rum, gömma sig under sängen och dö. Sånt här borde vara olagligt. Ungefär hälften av människorna i rummet är brunetta eller rödhåriga, vilket är vanligt för människor i Apache-stammen - och resten har nästan alla blåa sträck i ansiktet. Vad fult. Varför skulle folk ens vilja måla sig i sånt? Hon snörper på munnen och går och sätter sig på en stol. Inte för att hon får vara ifred, utan blir nästan genast uppdragen av gäster som vill gratulera och fråga ut henne om giftemålet. Hon önskar att hon också skulle fått något att säga till om det här. Varför kan inte någon annan få ena stammarna, någon som vill?

"Woops!" Säger Sheerena och försvinner snabbt in bland ett grupp människor som vandrar förbi. Ren hinner knappt snurra runt innan hans mor får fatt på honom.
"Vad har du gjort med håret? Och var är kostymen! Jag sa åt dig hur du skulle se ut, Ren!" Skäller hans mor så tyst och snabbt hon förmår. Ren lyssnar inte, som vanligt.
"Jag tänkte visa lite av min personlighet innan jag blev bortgift till någon totalt okänd, mor." Svarar Ren ovanligt nog rätt kaxigt för att vara Ren. Ren är inte en "säga emot"-typ bland vissa människor, det gäller som mest hans kontrollerande moder. Fast just nu har han helt enkelt inte lust till det. Han och Sheerena planerade ändå att stanna här i en halvtimme ungefär och sedan sticka härifrån.
"Har du ens försökt hitta henne?" Frågar hans mor uppfodrande och Ren vill ljuga och säga att han gjort det och inte hittat henne.
"Knappt." Svarar han, inte en total lögn. "Så jag kan undvika henne." Fortsätter han i tanken.
"Ja, då måste du nog försöka lite mer." Svarar hans mor irriterat.
"Ja, mor." Svarar Ren, han menar det inte. Han ska leta upp Sheerena igen dock.

Aliena smiter förbi en grupp människor och gömmer sig bakom ett hörn. Det måste finnas någonstans hon kan gömma sig i det här slottet. Hon backar sakta iväg från folkmassan i riktning mot en korridor. Toaletterna(?) måste vara åt det här hållet.
Aliena råkar av misstag gå in i en kvinna bakifrån.
"Oj, ursäkta." mumlar hon. Kvinnan fnyser.
Hon fortsätter iväg mot korridoren och gömmer sig bakom den väggen istället. Hoppas ingen märker att hon är borta direkt .

Sheerena dyker upp vi hans sida.
"Dags att försvinna?" Frågar Sheerena och Ren hoppar till. "Haha! Skrämde dig." Skrattar Sheerena och Ren blänger på henne.
"Jaja, kom igen." Svarar Ren och drar med henne bortåt. Eftersom de planerar att ta bakvägen ut så måste de gå igenom ett par korridorer för att ta sig dit. Men de måste stanna till vid toaletterna för att Sheerena ska kunna byta om ordentligt när klänningen fastnat i hennes bälte.
"Kommer snart." Säger Sheerena och försvinner in i badrummet. Ren ställer sig utanför och väntar helt enkelt.

Aliena ser sig omkring. Nu borde det inte vara så svårt att ta sig härifrån längre. Säkerheten är nog större inne i själva salen, än vad den är ute i de smala korridorerna. Och hur många vakter behövs det ens vid toaletterna?
Hon kikar runt hörnet. En, tydligen. Eftersom det står en man med blåa streck i ansiktet utanför och väntar. Något konstigt med honom är dock att han har blått hår.
Aliena gör sitt bästa för att se så naturlig ut som möjligt när hon sakta passerar vakten utanför toaletterna. Vilket går hyfsat bra.

Men det är då hon känner det hårda slaget mot huvudet, och innan hon ens kunnat vända sig om har hon handlöst fallit till golvet.