På flykt

Hon såg på polisen och skakade på huvudet. "Nej jag.." Hon svalde och hon försökte slingra sig loss.
"vadå?" Polisen börjar föra henne mot poliisbilen och han log. "Det är ingen fara "

(Kommer seriöst inte på något att skriva, det känns som att mina inlägg bara blir likadana fast omformulerade...)

Alyssa började närma sig henne. Det kände hon på sig.
Hon övervägde vad hon skulle göra om hon fik tag på henne medan hon sprang. Dom två alternativen var både frestad. Antingen kunde hon dra ut på det hela eller döda henne här och nu.

((nädå jag tycker det är bra för att vara på två olika ställen))

Bilen sattes i rullning och hon lutade sig tillbaka. "Har du ingenstans att ta vägen?" Polisen såg på henne genom backspegeln och såg henne ruska på huvudet och han suckade. "jag ringer st Jane och frågar om de har en säng. Du måste sova någonstans." Han tog upp en mobil och efter ett kort tag så började han köra mot en mindre del av staden.

Alyssa hade kommit rätt långt och var nu framme vid restaurangen men märkte att hon, trots att det var där Alyssa hade räknat med att hon skulle var, inte var där.
Men det fanns inget annat att göra en att fortsätta springa efter dom spår hon hade. En vampyr blev ju ändå inte trött.

Alice klev ut från polisbillen och en nunna lade kärleksfullt sin hand på hennes axeln och försäkrade sig polisen att hon var i goda händer. Sedan leddes hon in och fick en säng och rena kläder och hon lade sig och stirrade upp i taket. Letade dom efter henne eller hade de redan gett upp hoppet?

Alyssa började komma i utkanten av stan. Hon hade börjat bli otålig på det här.
Medan hon fortsatte att försöka hitta henne hade Alyssa träffat på en polisbil. Bokstavligt talat.
Hade hon varit dödlig hade hon troligtvis varit död. Nu var det snarare polisbilen och själv polisen som hade råkat illa ut.

Polisen hade krockat och fått stora skador och Alice satte sig upp och såg ut genom fönstret. Alyssa! Hon såg sedan sig om och såg efter en utväg. Sysster Helena skulle bli rätt arg om hon såg henne smyga ut. Men hon hade inget val.

Alyssa visste att hon var väldigt nära. Hon skrattade galet dör hon stod bredvid den totalt förstörda polisbilen och den döda polisen. Hon skulle snart få tag på henne.

Hon såg sig om och kom då ihåg. De kunde inte komma in i guds hem och hon såg lite retsam ut och knackade på fönstret för att fånga Alyssas uppmärksamhet

Alyssa hörde knackningen tydligt och tittade upp från sitt skrattande. Hennes skratt dog ut och ersattes av irritation och ilska. Hon kunde inte komma åt henne.