Sanning eller konsekvens - Drarry fanfic

Braa.

Det går ju rätt fort...
Men det struntar jag i! Det är skit bra och jag kan knappt vänta på en fortsättning!

YES A VERY FAB DRARRY STORY♥

Du skriver underbart. Alltså U-N-D-E-R-B-A-R-T, shippar Drarry asmycket och denna ff:en är ju perfekt QwQ

*känn dig bevakad*

Det finns helt klart goda förutsättningar för dig och ditt skrivande, men vad jag inte förstår är varför du blandar in ett så ålderdomligt språk som inte känns helt passande för den här berättelsen?

Ty, annorledes, fager - det förstör flytet i texten genom att sticka ut så mycket, om du förstår vad jag menar? Det finns synonymer som enligt mig skulle göra sig bättre i din fanfic.

Kul att ni gillar den c: Och jag ska tänka på det med språket ^u^ Tack för att du nämnde det :3

När det bara var Harry, Ron och Hermione kvar i sällskapsrummet berättade han vad som hade hänt kvällen innan, och kvällen före det.
Ron såg chockad ut, men Hermione såg på Harry utan överraskning i blicken. Hon hade visst anat det ett tag.
"Harry, det är inte första april!", utbrast Ron efter en minuts tystnad.
Hermione lutade sig mot Ron och viskade något i hans öra, antagligen att Harry inte skämtade.
Ron ställde sig upp, såg ner på Harry med något mörkt i blicken och gick upp mot pojkarnas sovsal.
"Han är nog bara arg för att du kommer såra Ginny.. För du ska väl berätta för henne, eller?", sade Hermione. Hon flyttade sig närmare Harry.
"Jo, men vet inte hur", sade han.
"Bäst att du hittar på ett sätt i alla fall". Hermione tog Grundhandboken om förtrollningar, sjätte årskursen och gick iväg.
Harry suckade stort och stängde sina ögon i någon minut.

Harry stod i det gigantiska växthuset och väntade på Ginny. Han var ensam där än så länge, och han hoppades att ingen förutom hon skulle traska in.
Det tog några minuter, och hon dröjde, men efter ett tag störtade Ginny in med andan i halsen.
"Hej Harry", fick hon ur sig medans hon gick fram till honom. Han kysste hennes kind och kramade henne hårt.
"Ginny, jag måste berätta något viktigt för dig..", började han.

Kommer mer sen, kanske om några timmar elr imorn hhihuhå :3

_________________________________________________________________

OMFG! THE DRARRY FEELS okej älskar seriöst denna fanfic :3 dör här.

GHAA CLIFFHANGER OMFG FEELS FEELS</3

Snälla skriv mer innan jag dör E_____E

VILL DU DÖDA MIG ELLER NÅGOT?
Du skriver så jäkla bra!
Skriv mer! Snäääääääääääääääääälla...?

Här kommer mer c:

Ginny stirrade på Harry. Han måste skämta, för han skulle aldrig göra något sådant.
"Du skojar, va?", sade hon. Harry skakade på huvudet, och man såg att han var allvarlig.
Ginnys ögon fylldes med tårar. Att se henne så sårad fick Harry att må illa. Han öppnade sin famn för att omfamna henne, men hon backade undan, puttade bort honom och sprang iväg ifrån växthuset.
Harry satte sig ner, suckade och hade blicken fäst på en enorm planta till vänster om honom. Vad hade han gjort? Sårat Ginny, det är vad han hade gjort.
Harry och Ginny var det perfekta paret, det tyckte alla.
Men antagligen inte längre.
Harry reste sig upp och gick, joggade, sprang bort ifrån den fuktiga lokalen.

När Harry var vid Stora Trappan mötte han Ron och Hermione. Ron gav honom är så kallad "mördarblick" och var nära på att säga något, men snabbt höll det inom sig. Han viskade något till Hermione, som då började prata.
"Bra gjort, Harry", sade hon och de båda gick mot Stora Salen. Harry tänkte inte äta lunch. Han ville inte. Istället letade han upp Draco, och säkerligen inte var och åt mat med sina slytherin vänner.

Efter några minuters letande hittade han Draco i biblioteket då han verkade studera trolldryckskonst.
"Hej", sade Harry medans han gick mot Malfoy. Han tittade upp från den urgamla boken och log mot Harry.
"Hej", sade han. Harry tog en stol och förflyttade den närmare Malfoy och satte sig ner. Han läste vad som stod i boken, även om han inte var intresserad.
"Du gjorde slut med Ginny, eller hur?", sade han. Harry såg förbryllat på Malfoy och nickade.
"Hur vet du..", började han, men blev genast avbruten.
"Rykten sprider sig lika snabbt som en förkylning, även hos oss i Slytherin", sade han. Harry log, ett falskt leende på hans läppar.
"Jag och Pansy såg henne springa mot Gryffindors sällskapsrum medans hon grät, hon såg riktigt anskrämlig ut", suckade han. Det skar sig i magen på Harry, han ville inte göra Ginny illa, eller såra henne. Men det är såklart han gör, när han berättar att han gjort det med Draco Malfoy. Harry suckade och kliade sig bakom nacken. Den blonde tittade på pojken bredvid sig, och gav honom en puss på kinden.
"Hon förlåter dig", sade han och lät blicken falla på boken igen.

euhm, aa :33

_________________________________________________________________