En ängels vakt (privat Mort och Medi)

Hon lipade mot honom och ryckte med huvudet bakåt. "ja men han där förföljer mig. Jag trode jag hade skakat mig av honom." Hon suckade. "snälla."

Vex såg mannen, den blonda unga mannen och ännu ett leende spred sig över hans läppar men bara för ett ögonblick.
”Är du säker?” frågade han men fortsatte innan hon hann svara. ”Ska jag tala med honom?”
Med det sista menade han om han skulle slå ned honom för henne men han hade upptäckt att inte alla unga kvinnor uppskattade en sådan gest, det hade han lärt sig den hårda vägen.

"Säg bara till att han ska lämna mig ifred. jag har försökt." Hon lägger armarna om sig och ser ledsen ut. "Jag ringer dig sen." Hon gick sen ut från biblioteket. Den blonda såg på Vex. "Demon skit." sa han och såg arg ut. "Hon tillhör oss inte er!"

Vex följde henne med blicken och gick sedan sakta fram till den blonda mannen.
”Har du inga bättre förolämpningar på lager?” frågade Vex med ett leende, nästan alltid leendes. ”Vi får väl helt enkelt se, men håll dig borta ifrån henne både för din och min skull.”

"Jag kan inte. Hon måste hållas säker från er." Han såg på honom. "och det ve du." Han gick senare i väg och hon kom tillbaka och såg på honom. "har han gått?"

[Det blir supersvårt för mig att rolla då du hoppar så eller ja, min karaktär hinner ju inte ens reagera på vad som händer. Tänk om han gick och inte var kvar då hon kom tillbaka? Eller att han slog till den blonda eller vad som helst. ]

((sant förlåt mig )

[Gör inget. ]

Vex satt med en bok i handen och kollade upp då rösten nådde honom.
”Ja, för ett bra tag sedan nu.”
Sakta lade han undan boken tillsammans med de andra i ryggsäcken. Han hade suttit och läst om Grekiskmytologi hela dagen och han avskydde mytologi, de fick ju allt ändå bara fel även om vissa saker stämde, delvis.
”Redo för glass?” frågade han.

Hon log och såg sesan mot klockan. "Eller ska vi ta middag?" Hon ler lite och suckade. "vet du vad han ville då? varför jagade han mig?" Hon såg lite sorgset på Vex.

Vex kollade på henne och reste sig sedan. Sakta drog han en hand genom håret.
”Jag har ingen aning, han mer eller mindre stack så fort jag närmade mig och hade sagt det jag ville.”
Vex var nästan två huvuden längre än den unga kvinnan och kollade ned på henne, Alice.
”Jag heter Vex förresten”, sade han och räckte fram sin hand, ”och du har tur, jag vet det perfekta stället.”