Gladiatorskolan (Privat)

Bell ställde sig upp rakt och en bit från väggen, allt skedde som på automatik, hon visste hur hon skulle bete sig och följde kommandon som en skicklig maskin. Hennes blick for snabbt och omärkligt över tränaren, var han inte väldigt ung? Han kunde bara vara några år äldre än Mars var då han dog.
(Nej då )

Michael bestämde att dela in dem i två olika grupper:
De svaga och De starka. Han skulle testa dem, med ett träsvärd, han skulle sedan dela in dem, för att göra det ett litet steg enklare att träna dem. Han skickade fram en kille och tog upp ett träsvärd och kastade det till honom. Killen hann knappt reagera med tog svärdet i händerna. Mike tog upp ett till sig själv och slog snabbt ett slag mot honom, Mike var imponerad över att han blockerade slaget. Killen skrek högt då han attackerade honom med sitt svärd, Mike blockerade slaget och högg honom på hans vänstra sida.

Bell suckade, herregud ett träsvärd? Var det sant? Det höll hon på med är hon var tre , inte för att hon klagar högt, men vad skulle hon göra här? Skulle hon inte tränas? Inte gå bakåt i tiden, fast alla hade nog inte blivit tränad på det hårda och brutala vis som henne och hennes bror.

Killen andvände alla sina krafter på en gång. Michael delade in honom i den 'svaga' gruppen efter att funderat ett tag. Han fortsätte att dela in folk. Dem flesta kom in i den såkallade svaga gruppen. Han suckade, lyfte träsvärdet för att möta en ny elev.

Bell tog emot svärdet med den självsäkerhet bara år av träning gav. Hon hanterade vapnet som den var en del av henne, vilket det faktiskt var. I hennes familj bar man alltid på sig åtminstonde en dolk, de tränades att försvara och göra utfall. Och vad kunde vara bättre än att mitt i natten då man sov bli påhoppad med en kniv mot strupen? Då fick man snabbt agera till försvar, annars vankades det en hård och smärtfylld bestraffning.

Michael granskade flickan som höll i svärdet. Han kunde inte neka att hon var vacker. Han försökte se om hon var en av dem svaga eller inte. Det var svårt att säga. Han bestämde att slå ett slag mot hennes högra sida, riktat mot revbenen.

Utan att ens blinka nästan förutsåg hon hans utfall och parerade det enkelt, innan hon snabbt svingade undan hans svärd och gjorde utfallet mot hans vänstra sida. Ett självsäkert men orubbligt leende täcker hennes läppar och hon är stark, graciös och kontrollerad i sina rörelser, för henne hade hela hennes liv varit detta, då var det inte konstigt att hon var skicklig, även om hon knappt kunde förstå känslor och folk heller.

Michael hann blockera slaget utan att knappt blinka. Han slog sedan tog han och hyttade ett slag mot hennes vänstra sida, för ett försök att förvirra henne innan han gjorde ett slag mot samma ställe som förut.

[ så dålig på att beskriva 'fajter' ]

(Aaa, jag med xD vi säger att ingen kunde besegra den andre typ xD)

Bell ler omedvetet, han var bra, riktigt. Klart han var det, hon hade ju sett honom på TV. Hon blockerar även detta slag, ty hon var snabbt och insåg snabbt att han försökte lura henne. Hon gör ännu ett utfall, men denna gång uppifrån för att hon ville få honom att röra på sig lite.

[ jaaa xD ]

Michael märkte först inte slaget men hann blockera det också. Han bestämde att avsluta testet, och delade in henne i den gruppen som hade stor chans att överleva ett tag. Han fortsatta att dela in folk, och när han var klar med uppdelningen, så funderade han på vad som skulle hända härnäst.