1864 (PRS)

{ jag kan försöka börja. }

Damon vaknade då solen sken in i hans rum. Han sträckte på sig innan han reste sig upp och satte på sig sin vita luftiga 'skjorta'. Han fick på sig sina byxor, stoppade in tröjan innanför tröjan och rufsade till sitt hår. Han var ganska morgonpigg. Han gick ut ur sitt rum och ned till matsalen. Hans föräldrar var uppe, men han visste dock inte var dem höll hus.

(( Corriiz: ska Katherine anlända nu eller ska hon redan finnas i bilden? :' ))

{ hmmm.. Jag vet inte vad tycker du?}

(( hon får redan vara där, fast kan endast ha varit i Mystic Falls i några dagar typ. :' ))

Katherine kammade omsorgsfullt igenom sitt mörkbruna hår samtidigt som hon iakttog sig själv i den lilla spegeln som fanns i det hon kallade "skönhetsbordet". Hon lade ifrån sig kammen på bordet och fortsatte stirra sig själv i ögonen genom spegeln, nästan som om hon försökte utmana sig själv.
Hushållerskan höll sig några meter bakom henne, i ett försök att kunna bevaka Katherine storögt utan att det märktes, det var i alla fall det hushållerskan tycktes tro. Katherine bröt tystnaden dem emellan och utbröt "kan du hämta klänningen som jag fick i gåva igår, Wendel?" utan att ens ägna den så kallade Wendel en blick.

Stefan gick ner i matsalen och fick syn på sin bror. "Hej, broder", svarade Stefan.

"Godmorgon Stefan" sade Damon och tittade ned på frukosten han fått framför honom. Det är väldigt lyxig mat. Han log snett mot sin bror innan han åt av frukosten. En betjänt kom in i matsalen och ställde fram en tallrik till Stefan.

Katherine nynnade på en sång medan Wendel spände korsetten, enligt Katherine blev det mer behagligt ju hårdare den omslöt henne.
Den nya klänningen satt perfekt, kjolen böljade i mjuka vågor längs hennes ben och färgen gav henne lyster. Håret hade redan lockats och fått en fin uppsättning av Wendel, Katherine gav Wendels verk godkänt vilket hon visade med ett svagt leende.
Hon styrde sedan utan ett ord stegen ut ur sitt rum för att gå ner till Salvatores matsal.

Corriiz eller DarkBells, känner ni för att skriva snart? c:

[oj. Javisst xD]

Damon tog för sig av frukosten han fått serverat. Han brydde sig inte direkt om Stefan, han visste knappt vad han gjorde. Om han stod kvar eller också börjat äta.
"Så Stefan, säg mig hur har du haft det ikväll" frågade han lite ironiskt.
[förlåt för så kort ]

(( glömde bevaka sorry ))

"I går? Inte speciellt kul. Alla var upptagna", flinade Stefan och tog en tugga av sin mat.
"Du?"

(( haha, det är lugnt hörrni. ville bara försäkra mig om att ni fortfarande var med i spelet. :'P ))

Katherine vek av vid den dörr som ledde till matsalen. Hon uppfattade direkt att de båda bröderna Salvatore befann sig i rummet, och log endast ett diskret leende innan hon gick fram till den uppdukade frukostbuffén utan att göra sig hörd.
"God morgon.", utbröt Katherine med ett lekfullt leende på läpparna medan hon tog för sig av den gourméfrukost Salvatores erbjöd.