PRS Elma00

Jag satt koncentrerad och jobbade i matteboken när mr Carter sa:
- Då så, lektionen slut!
Snabbt som alltid tog jag mina saker och gick ut först. Den nya eleven var fortfarande vid bänken och plockade ihop sina böcker.

Mrs Nilsson stod utanför klassrummet. Hon stoppade mig och sa:
- Cloie, får jag prata med dig.
Jag gick mot henne med långsamma steg för att verka mänsklig.
- Skulle du vilja visa vår nya elev runt? Hon heter Maria Nelsson, och jag tror att ni kan bli vänner, sa mrs Nilsson och pekade mot Maria som nyss steg över tröskeln.
Jag ville inte, men jag kunde inte säga nej så jag fick säga:
- Okej...

Jag sa hej då till mr Carter, innan jag gick ut till korridoren. Jag såg genast att mrs Nilsson och min bänk-kamrat stod och väntade på mig.

- Hej miss Nelsson. Har lektionen gått bra? frågade mrs Nilsson och log mo mig.
- Gjorde den väll, svarade jag lite blygt.
- Miss Tricket vill gärna vissa dig runt här, så att du vet vart du ska under dagen, sa mrs Nilsson, och jag såg att Tricket himlade lite med ögonen.
- Okej, svarade jag och drog upp min svarta skinnväska högre upp på armen.

Jag gick långsamt så att miss Nelsson skulle hinna med. Jag gick raka vägen till mitt skåp och märkte att maria hade sitt skåp intill mitt. Nu var vi inte bara Bänk-kompisar utan även skåp-grannar. Jag tog mina biologiböcker och väntade tills Maria fått fram sina. Vi tågade till Biologisalen och Maria satte sig bredvid mig som satt själv i biologin också.

Jag kunde inte låta bli att känna mig generad hela tiden över att jag var tvungen att gå med Tricket, eller Cloie som hon hete. Och ännu mer generad över det faktum att jag var tvungen att sitta bredvid henne på biologin. Men, bättre att sitta med någon, en att vara ensam.

Våran biologi lärare miss Clarkson, en ung tjej med lockigt, blont hår och ett ansträngt leende, började prata. Jag slöt ögonen en kort sekund, Biologi var ett av de värsta ämnena enligt mig. SÅ jag brukade drömma mig bort till havet. Jag brukade drömma mig bort under ytan, där jag simmade tät intill alla fiskar. Det brukade få mig att slappna av mer under lektionerna.

Biologin gick ut på att vi skulle se en film och skriva anteckningar till som vi hade tränat in på mellanstadiet.
Vi fick sen jämföra vad vi hade skrivit ner, så jag var tvungen att väcka Nelsson från hennes dagdrömmande. Det var något skumt med henne, jag kunde inte läsa hennes tankar, hon luktade inte som de andra och hon tog få andetag.

Jag ryckte till när Tricket ruskade till mig. Vi skulle tydligen jämföra våra anteckningar. Tur för mig, hade jag skrivit ner lite saker, men Tricket hade skrivit ner mycket mer än ag.

När lektionen var slut väntade hon på mig, och jag kunde klart märka hur hon kollade misstänksamt på mig. Hade jag slutat andas? Jag började genast försöka andas som en normal människa, och hoppades att jag inte hållit andan allt för länge.

Tricket och jag började gå.

- Det är dags för lunch nu. Det är alltid bra att gå i tid, eftersom att det blir väldigt lång kö, sa Tricket, medan vi gick igenom en dörr.

Jag kände elevernas blickar, och var glad över att mitt länge hår kunde användas till att gömma ansiktet.

Vi tog en bricka. Det var fiskgratäng och potatis, men jag tog bara upp min pappersmugg med blod. Alla tror att det är soppa av något slag.

Nelsson tittade fundersamt på mig medan jag tog upp muggen.
- Ta mat du, jag går och sätter mig... sa jag och försökte bete mig som en vanlig människa.

Jag tittade på Nelsson, när hon tog mat. Det var inte mycket mat hon tog.
- Gillar du inte fisk? frågade jag och försökte bete mig vänligt.

- Nej, inte riktigt, sa jag och rös.

Jag fattade verkligen inte att folk kunde äta fiskar. Det var som att hugga av min fena och äta upp den.

- Varför äter du inte matten som alla andra? frågade jag och hoppades att hon var allergisk mot fisk.

- Alltså jag har skadat min käke sen jag var mycket liten och kan bara dricka mat, så mina föräldrar skickar med mig mat som dryck, ljög jag som alltid.

Jag visste att den frågan skulle dyka upp idag.

Nu ville jag inte förstöra vår konversation så jag frågade på:
- Så varför började du en ny skola?

Jag tvekade, men tog till slut modet till mig.

- Eleverna på min förra skola brukade mobba mig. Min pappa och mamma bestämde att jag skulle byta skola då några låste in mig i en städskrubb, så att jag fick stanna där hela natten, svarade jag så kortfattat jag kunde.