54 Nyanser av hungers spelen (PRS mellan Lolly0101 och Idis)

Ursäkta Ida men tycker du härmade mig lite

----------------------------------------------------


Jag tittade upp mot gången och såg hur Zean (Distrikst 1 manliga delagare) kom gående mot oss. Mitt hjärta började klappa hårdare och hårdare i min bröst korg och hans blick fasnade på mig kedja. Jag kände hur jag drog mig närmare Cleo . Han stirrade hatiskt mot oss och gick sin väg.

-Vad var det där om ? frågade jag och tittade frågande på Finnick

- De är 1:or. Dom lungnar nog ner sig snart,sa han och flinade lite lätt mot oss.

Jag på minde mig själv om att detta var hungers spelen. Ett öde. Ödet som var värre än döden . Men sen så slog det mig vad klockan va , 23.42 .

Jag reste mig upp och gick in i min kupé. Jag tittade ut en snabbis innan jag stängde pärsiänen för fönstret. Jag hoppade ner i sängen. Det varma täcket värmde om min slitna hud. Jag tittade på Guldkedjen som hängde runt min hals. Den var vacker... Men frågan är varför den drog till sig så mycket uppmärksamhet ? Men det är nog en fråga utan svar.

Mina ögon blev tyngre ju mer tiden gick och till slut så somnade jag ner i en orolig dröm.

Morgon

Jag väcktes hastigt av ett par ljus singlor som strilade sig in i min mörka kupé. Jag tittade på klockan . 06.12 . Jag klädde på mig en skjorta och ett par Jeans.

Jag satte på mig kedjan och begav mig mot frukosten.
Jag kom inte långt innan den hatiska blicken kom på mig igen. Men nu var den riktad mot bara mig. Inte Kedjan eller Finnick utan bara mig. Jag kände hur obehaget kom och stirrade tillbaka så gått jag kunde. Det gick inge vidare. Men mitt usla stirrande avbröts av Cleos puss i pannan. Jag tittade på hans fina gröna ögon. Dom ögona som hade älskat mig i alla dessa år.
-Jag älskar dig! viskade han i mitt öra och satte sig brevid mig.

Frukosten gick fort och det var tur det. Jag hatade dom andra deltagarna detta år och det kommer nog inte förbättras muttrade jag medans jag gick ut till D 2 "avdelning". Cleo kom in rusande in på min säng och dunsade ner på den med en väldig fart.
- Du vet väll att vi är framme?sa han och tittade stadigt in i mina ögon. Jagsvarade inte men nickade lite stillsamt mot honom och reste mig upp. Jag tittade ut genom en litet fönster på sidan av kupén och publiken mötte min blick med tjo och applåder.

(SORRY,har ide brist nu också)
Jag vaknade av ett skri. Det kom från Jack´s kupé. Jag drog på mig en morgonrock och sprang in till honom.

Våran Chotch Jeremy kom med oss och förde oss så snabbt som möjligt till byggnaden vi skulle bo dom närmaste dagarna

Jag sköt upp dörren och sprang in. Han låg i sängen och skrek. Jag rusade fram och skakade honom.
-hur är det,snälla säg någonting! lyckades jag få fram

(Emmh du är lite efter mig hehe)


Jag gick in i våran bostad . Det var mycket vackert . Väggarna var prydda med legender och vinnare från thg.. En dag ska jag vara där sa jag och flinade mot dom

(fixar det)
Senare den dagen leddes vi in i det stora huset. jag höll Jack hårt i handen. Det va väldigt fint!

(Dycktig du är !)


Jag såg hur mörkret la sig och jag hade ingen idé att prata... Jag gick och la mig i den bekväma sängen. Men något störde mig ibak huvudet!

(veet! )

När jag la mig i sängen den kvällen kunde jag inte sova. Jag tänkte på min familj,vad skulle dom säga när dom såg mig dö på arenan? skulle dom bli helt förkrossade som dom blev när min syster Halo dog?

Jag hörde hur Cleo kom gående och la sig brevid mig.

-Hur mår du ? frågade han och drog fingrarna försiktigt genom mitt hår


-Inget vidare.. men känns ju bättre att distrikt 2 är favorit distriktet , sa jag och log lite åt han

Min tankar vandrade iväg till Jack. Vår tränare hade sagt att det va bäst om vi höll varandra i handen så fort någon kamera va i närheten. Han hade sagt att vi behövde göra allt för att ta ifrån disktikt två deras favorit titel. Den här gången skulle disktikt 8 vinna!
(vänta..jag är i disktikt 8 va?)