Valentines Day. [Privat]

"Woosh! Go Zane!" Utropar Simon skrattande och dunkar honom i ryggen när pjäsen når sitt mål. Innan professorn vänder sig mot gruppen, som reser sig snabbare än kvickt och springer automatiskt ut och iväg. De delar på sig av gammal vana, Zane kastar sig in i biblioteket.

Tindra kastar arga blickar på killen som kasta sig in biblioteket och störde hennes läsning. Hon tror att han heter Tom eller det kanske var någon annan...

Zane andas lättat ut innan hans blick far över biblioteket. Det är relativt folktomt men en tjej verkar vara upprörd över något. Zane förstår inte vad han har med det att göra, innan det går upp för honom att det kanske har med hans instormade i biblioteket att göra. Han trodde inte att någon brydde sig om det stora dammfyllda rummet.

*kolla min profil. ^^*

"Varför måste du störa lugnet!?" frågade jag argt.
"Det var lungt här innan du kom!"

((YAY! ))

"Nah, jag gör som jag vill." Svarar Zane med ett charmigt snett leende, men det är ju egentligen inte menat att vara störande. Men ingen annan bryr sig.

Jag reser mig upp. "Jaså är det det du tror, tjejtjusaren" nu var jag rent av förbannad på honom. Jag betonade ordet "tjejtjusare" med hög förakt. Jag gav honom en hård örfil och stormade ur biblioteket utan att titta på hans reaktion.

Zane känner den brännande smärtan i kinden och lyckas stoppa sig själv från impulsen att fälla henne eller slå tillbaka. Istället tar han ett djupt andetag, gnider den ömmande kinden och lämnar biblioteket för att gå till första lektionen.

Jag hade håltimme och var i uppehållsrummet. Jag saknade mina vänner och hoppades att de skulle komma snart så att hon fick tänka på annat. Hon kunde inte sluta tänka på pojken i biblioteket, tom. Men heter han verkligen tom? "Nej, det måste vara någon annan." tänkte hon. Sedan klickade till, Zane Constant. Hon kunde inte sluta tänka på hans vackra ögon.

Zane sitter avslappnat på försvar mot svartkonster och förundras över hur professorn får en förbannelse som egentligen bara förstenar folk till att verka som ett bättre vapen än Avada Kedavra eller Crucio.
"Du, Zane, vad har hänt med din kind?" Undrar Simon nyfiket. Den är fortfarande röd efter slaget.
"Jag sa ju det, en tuff tjej slog till mig." Svarar Zane väsande och försöker tysta honom så han kan lyssna. Men hans uppmärksamhet är som bortblåst när han fortsätter tänka på henne, det lilla han såg av henne har gjort henne någorlunda intressant, men Zane har redan ett par tjejer som är intresserade av honom... men de hade inte samma glöd.

Tindra hade bestämt sig. Hon måste träffa den där pojken, Zane igen. Förmiddagen flöt långsamt förbi och tillslut med det lunch. Tindra kastade i sig lunch, drog ihop sina böcker och sprang till biblioteket.