Prs mellan mums och Lida

Jag vaknar av att mamma prasslar i köket. Jag går ut till henne.
"Hej.", säger jag.
"Godmorgon!", sjunger hon.
Varför är hon så glad? Det enda som händer är att jag ska anmäla mig som frivillig till det första hungerspelet...

nere i köket så satt redan min mamma och min bror var på vägg till äppel gårdana, där han jobbade halva dagar.
"God morgon" sa jag och satte mig vid bordet för att göra en macka åt mig.
"God morgon min älskling" sa mamma stelt.
man kunde höra på hennes röst att hon var nervös och det förstod jag för det var jag också.

Jag ler mot mamma och jag sätter mig vid bordet och tuggar på en macka. Jag dreicker leta mjölk och klär på mig min finaste klänning. Den är ljusblå och har stenar i sidan. På fötterna har jag silvriga sandaler mod små stenar vid tårna.

Jag lyckades få i mig en macka och ett glas juos ochs så går jag upp till mitt rum för att sätta på mig ett par finna kläder och det fick bli en ljus blå kläning som gick ner nästan till knäna och ett par vita sandaler.

"Ska vi gå?", frågar jag mamma.
"Du är så vacker!", säger mamma.
Jag ler och vi går ut på torget för att anmäla mig.

När vi är klara ställer jag mig i gopen av sextonåriga flickor.

"Är ni klara?" roppade mamma nere från och alla sprang ner även min bror som hade kommit hem tidigare, detta var hans sista år som hans namn var med.
När alla hade kommit ner så gick vi och anmälde oss, sedan ställd vi oss där vi skulle stå, förutom min lilasyster som inte skulle ta och anmäla sig fören nästa år.

"Välkomna till slåttern i distrikt 2!", säger en kvinna på scenen. "Jag är Patricia Marks och nu ska vi börja med dragningen för spelen."
Hon gräver i flickornas kupol.
"Brenda Flick!"
"Jag anmäler mig som frivillig!", ropar jag och går upp på scenen.

Anna Helsen, hälsar oss alla välkomna och så borjar hon röra runt i flickornas skåll.
"Amanda Welon" säger hon.
Jag rör mig sakta fram till senen medan alla kollar på mig.

Patricia hälsar på mig och drar pojkarnas lott.
"Oscar Zessil!"
"Jag anmäler mig som frivillig!", ropar en killen som jag känn myckt väl. Marcus Aslin.
"Vad heter du?", frågar Patricia.
"Marcus Aslin.", svarar han.
Och slåttern är slut.

När jag kommer upp på senen så hällsar Anna, mig väl kommen och så drar hon killen som ska slos.
"Peter Lison" säger hon.
Och Peter, går fram, det värsta är att vi går i sama klass och är god vänner och så vill jag inte döda honom.