Eragon [privat]

-Ja! svarar jag.
-Kan jag komma in?
-Ja! svarar jag igen. Murtagh öppnar dörren och går in.
-Eragon har blivit sjuk, så jag får undervisa er båda idag, följ med.

Just det ja, jag glömde att hon är flygrädd, och allt det hon sa om flygträningen var bara på lek. Hon ville bara retas med mig. Shea gapskrattar så vitt jag kan bedöma det. Som svar på det börjar jag överösa henne med förolämpningar om vilken feg liten stackare till drake hon är.

Jag följer efter Murtagh ut på borggården där Sildak och Shea var. ''Eragon är sjuk!'' roparMurtagh. Sayn kommer flygande och landar bredvid mig. Jag hoppar smidigt upp och Murtagh skrattar. ''Du tar dig ju smidigare upp på draken än jag!'' Jag låtsas bli förvånad och säger ''visste du inte redan det?'' Han skrattar igen och Törne landar bredvid honom. Han häver sig upp och jag skrattar. ''Du är ju hur klumpig som helst!'' Han tittar på mig. ''Det är inte bra att retas med sin lärare, nu får du kvarsittning''

Jag är tacksam för att Murtagh och Enya kom ut, för annars skulle jag ha fortsatt reta min drake och gjort illa henne. Det händer ofta. Det är inte meningen men jag vet inte när jag ska sluta. Som tur är har Shea tålamod med mig. Jag tänker precis ge en skämtsam kommentar om deras skojbråk men Shea hindrar mig.
"Tänk först och öppna bara munnen om du har något vettigt att säga. "

Jag suckar. ''Jag vill ha en vikarie, kan inte du också bli sjuk? för då får Arya komma hit'' Han skrattar. ''Tyvärr, jag är immun mot alla sortes sjukdomar, även hosta och förkylning.'' Precis efter det får han en hostattack, och jag skrattar så mycket att jag knappt kan andas. ''Skärp dig Enya, han är din lärare, inte din vän! Jag tittade chockat på honom. Jag var glad att Murtagh inte var min vän

Vi hör Törnes röst som med knivskarp betoning beordrar mig att klättra upp på Shea och sedan flyga med henne. Shea reagerar genast med att lägga sig platt mot marken och borra in klorna i jorden.
"Kom igen Shea, jag vill få flyga. Bara en enda gång."
"NEJ"
Vi börjar vår vanliga diskussion med nästan inövade repliker för att övertala den andra.

Enya, lärare! Jag suckar förlåt... Jag tittar på som står stelt. ''Törne tar hand om de, så får ni följa med mig, säger Murtagh. Vi följer efter honom och han går in i sitt rum. ''Du får läsa den här boken, du har ju inte läst någonting sen du kom hit'' säger Murtagh och jag rodnar. ''Jag kan inte läsa...'' viskar jag

Det märks att Törne är trött på att Shea vill stanna på marken. Han morrar åt henne och påpekar att hon är en drake och det finns ingen drake som inte kan flyga. Shea borrar klorna djupare in i marken. Plötsligt dyker Törne mot henne och tar tag i henne med framtassarna. Han sliter med henne upp i luften och när jag bara ser en rödlila prick på himlen så känner jag via Shea att Törne har släppt henne. Utan att tänka flaxar hon med vingarna.

Murtagh tittar förvånat upp. ''Du... kan inte läsa?''
Nej det kan hon inte, gör ingen stor sak av det! säger Sayn. ''Okej'' Murtagh suckar. ''Då lär jag väl dig göra det'' Jag ler lättat. ''Tack!'' Han ler tillbaka. ''Men först går vi till Eragon och ser hur han mår''

Hon skriker av rädsla, men när hon väl har lugfnat ner sig så känner jag en obeskrivlig glädje rusa genom Shea. Hon ryter lyckligt.
"Shea, kom ner nu så jag också får veta hur det är att flyga. Jag har inga egna vingar som bär mig."
Jag skrattar av glädje.