The magical universe of Insipiens - The Apocalypse (privat)

"Robin?" hon tar några steg mot honom och flickan så att de ser henne ordentligt. Robin och hon brukade leka när de var mindre. Den senaste tiden hade de bara pratat lite grann med varandra.

"Ja, det är jag. Du råkar inte veta hur man lugnar ned skrämda barn?" Undrar Robin, det var svårare än föregående kvällar och flickan hade till och med börjat gråta nu.
"Maudie rädd." Säger flickan ynkligt och först då mins Robin att fickan, åtminstone kallas, heter Maudie.

Amy ler och går ända fram till de. "Jag tror det" svarar hon.
"Hej Maudie, det finns inget att vara rädd för. Lägg dig ner nu, och sov"
Flickan lägger sig ner och Amy stryker henne över huvudet. Efter vad som inte kan vara mycket mer än en minut säger Maudie; "Kan igte sofa"
"Shh, ska jag sjunga en sång för dig Maudie?" Amy ler lite mot henne, hon är ganska bra med barn. Hon har ju tröstat en och annan unge under några års tid nu.
Maudie nickar och Amy börjar sjunga på en lugnande vaggvisa.

Efter ett tag sover flickan igen och Robin kan inte låta bli att vara lättad över det, Maudie sov iallafall. Det är super.
"Bra gjort." Väser Robin tyst till Amy.

Amy slutar sjunga när hon ser att flickan äntligen somnat. Hon pustar ut.
"Tack" viskar hon sedan tillbaka till Robin och vänder sig mot honom.

"Nu drar vi innan hon vaknar igen." Viskar Robin tillbaka och smyger sakta ut ur rummet.

Amy nickar och följer sakta efter. Väl ute ur rummet kväver hon en gäspning. Klockan måste vara ganska mycket vid det här laget.

"Vad gör du uppe förresten?" Frågar Robin när han sakta drar igen dörren.

"Tog lite frisk luft ute på balkongen, inte för att den är speciellt frisk..." svarar Amy. "Själv då?"

"Ehh... tänkte väl mest." Svarar Robin nonchalant, som om det inte varit något speciellt att tänka på. "Sedan så hörde jag ju Maudie och hon har haft problem med att sova i flera dagar nu, babblar på om sitt monster." Fortsätter Robin betänksamt.