Allt för dig

Why?

Jag passar inte i Hufflepuff känner jag. Inte nu längre

oki, men är det faktiskt värt för ett elevhem?

Och här har ni mig nytt kapitel kommer här:


Lily

Jag vet att det inte är en dejt, det är en jag-ska-bevisa-att-jag-har-förbättrat-mig träff!

Klockan 10 utanför Stora Salen nästa Helg. På lördag alltså? Det går jättebra! Jag kommer inte komma sent! Jag lovar! Allt för din skull!

James

§§§
((Nu skriver jag inte i brev-form))


Lily tittade ut genom fönstret. Hon höll James brev i handen.

”Allt för din skull…”

Lily visste inte vad hon skulle tycka längre. Han hade alltid varit den aroganta idioten som hon och Severus hade hatat. Eller… som Severus hade hatat och Lily hatat för Severus skull. Det hade väl alltid varit något med James, som gjorde honom så… annorlunda.

Severus hade varti henne bästa vän sen de var 8, men han hade kallat hennes det oförlåtliga ordet.

”Jag behöver ingen hjälp från en smutsskalle!”

Lily kastade sin mörkröda hår bak, som ett försök att skacka av sig den obehagliga sannigen. Han hade kallat hennes det, men hon saknade verkligen Severus… Sev.

Men hon kunnde inte bara gå och förlåta honom. Det gick inte. Allt förväntade sig att hon skulle hata honom. Men ändå… han var det enda som vsste allt om henne, den ändå som ville lyssna på henne. Inte som hennes andra vänner. On hon ens hade någre längre.

Mary hade gåt och blivit gravid med någon mystik kille från Hufflepuff, som enligt Marys halvkvävade försök att berätta varför hon grät, hade lämnat hennes så fort hon berättat han hon var gravid. Mary tillbringade nu störra delan av sitt liv i Biblioteket där hon läst böcker om graviditet, då hon äntligen beslutat sig för att behålla bebisen.

Anna hade varit Lilys första vän i Gryffindore, men nu såg Lily hennes nästan aldrig. Hon hade förändrats, kan man säga. Hon missade aldrig en fest med alkohol, och det kom alltid någon efter en fest, som b ar upp hennes i sin säng, eftersom att Anna var för full för att gå. Enligt vissa rykten, hade hon testad ta Snö*

Lily ville egentligen inte riktigt veta av Anna längre. Inte bara att hon var så för annorlunda, utan också för att hon hade blivit så elak. Anna brydde sig inte om sina vänner, specielt inte Lily.

Lily var för töntig för henne, och då skulle inte Lily göra henne besväret. Fast, när Anna behövde tröst, skulle alltid Lilt vara där. Och när Anna verkligen behövde en vän, fanns alltid Lily där, och Anna var som den gamla Anna som Lily hade blivit vän med.

Och det var vid de tillfällerna när Mary sat i bibliteket och vägrade komma ut för att ens träffa sina vänner, och när Anna var för packad för att kunna gå, som Lily saknade någon att vara med, någon hon kunnde prata med. Hon saknade Sev. Hennes bästa vän.

Men när hon inte kunnde träffa honom, vem skulle hon träffa då? Det fanns ingen annan som skulle lyssna på henne.



Vad tyckte ni? Ge mig gärna kritik , jag älskar att få det

Jättebra!!! Du kan verkilgen din sak, du!

Tack på dig, finnis

Jätte bra, fortsätt så(hittade precis den här FF:en och har läst igenom allt nu och resultatet:JÄTTEBRA!!

TACK! blir så glad!

Superbra!

Jätte bra! Känn dig bevakad!