Rädslan för Friheten

Bra!

Bra bortset från ett enda stavfel hör- har.

Tack så mycket!, ibland så skriver jag snabbt utan att läsa igenom texten noga om jag har några stavfel eller slarvfel men det kan hända ibland

Jättebra Gillar att George är huvudpersonen

George var frustrerad och orolig, George tänkte på allt som kunde hända om han inte gick ner till den förbjudna skogen i natt. Han tänkte på vad som kunde hända med sina vänner och familjen.
George orkade inte med alla breven längre.
Det hade kommit tre brev och George ville inte ha ett till brev. George vill inte ens läsa ett brev.
George förstod att breven var allvarliga, att han måste göra som det står i brevet. George bestämde sig för att gå till den förbjudna skogen klockan 01:13. Det fanns inget annat val, George ville inte blanda in någon annan i dessa breven.
George hade ingen tid att tänka nu, för han visste vad hans beslut skulle vara.
George hämtade sina böcker och sprang ner till lektionen. George skulle precis öppna dörren och då kom han på det. "Snape, jag har lektion med Snape nu", George blev lite orolig för han var 1 timma försenad. George öppnade dörren till lektionen väldigt lugnt och tyst och smög till sin plats.
Men det hände ändå, Snape vände sig om.
"Jag hör allt, tro inte att jag är dum, Weasley!" Sa Snape och tittade på George med den blicken som han hatade, som Draco gjorde. George tittade ner i marken och han fick många blickar mot sig.
"1 timmas kvarsittning för George Weasley" sa Snape och tittade med en hotfull blick mot George.
George fick någonting i nacken, det var någon som hade kastat en pappersbit på han.
George tog fram pappersbiten och läste vad det stod.
"Kom ihåg pojk, spring inte iväg från dina problem, det kan påverka alla" stod det på lappen.
George vände sig om och tittade runt sig, Draco satt i hörnet men han verkade helt upptagen med att lyssna på vad Snape sa.
"Du har fått många brev eller hur?" viskade Fred åt George.
"Ja" var det ända som George sa.
"George, lyssna inte på massa fåniga brev, du verkar vara så påverkad av dem" viskade Fred och tittade oroligt mot din bror. George visste inte vad han skulle säga. "Jag förstår inte allt detta om breven" sa George, Snape hörde det.
"Finns det något du vill säga, Weasley?, prata inte på mina lektioner, du vill ju inte hamna i trubbel eller hur?" sa Snape.
George svarade inte, han ignorerade Snape ändå om han fick många blickar mot sig.
Lektionen kändes som en evighet för George. Men när väl lektionen var slut så fick George stanna kvar i en timma. Nu satt George där, ensam med en arg lärare framför sig med en hotfull blick.
"Du vet vad du ska göra, pojk" sa Snape. George trodde att Snape skulle säga någonting elakt eller agressivt men det ända han sa var: "Jobba ikapp dem andra om du inte vill hamna i trubbel", George tyckte fortfarande att det var ett väldigt konstigt svar.
George jobbade och skrev ner allt som Snape upprepade. Det var mycket och George ville inte titta Snape i ögonen, han hade alltid samma blick.
När George väl skulle gå så sa Snape något.
"Tro inte på allt du får", George fattade inte vad Snape menade med det. Istället så skyndade sig George upp för trapporna mot gryffindors. George tittade ut genom fönstret och märkte att det var sent. George skulle snart vara nere vid den förbjudna skogen.

Jättebra skrivet jag längtar tills nästa del

Spännande

George tittade ut genom fönstret och var rädd, han ville vara fri från allt detta. George var orolig. George tittade runt i rummet och alla sov förutom han. "Då var det väl dags" tänkte George. Han visste egentligen vad han skulle tycka eller tänka, "Det kan inte vara så seriöst med några brev" försökte George att tänka.

George gick ut från gryffindors med små steg för att inte väcka alla andra. George lyckades att komma ut utan att väcka någon "Det var nära ögat!" tänkte George och fortsatte att gå. George smög ner för alla trapporna som gick åt alla olika håll. George stannade till och gömde sig, det var Mcgonagall som gick runt i skolan för att se om någon elev smög runt. När McGonagall hade gått iväg och när George bara kunde höra hennes skor så smög George fram. George var inte helt säker på om McGonagall skulle hitta honom så han smög fortfarande påväg ut.

Nu när Sirius Black hade rymt från fängelset så gick lärare runt i Hogwarts för att vara säkra på att det inte fanns någon fånge eller elev som gick runt.

När George var nära dörren så sprang han den sista biten. "Ja!" tänkte George, McGonagall hörde inte mig. Men precis när han skulle öppna dörren så kände han att någon var bakom han. George tittade snabbt bakåt och där stod hon, McGonagall. Nu skulle George ha en bra förklaring på detta.

"George Weasley!, det är en överraskning att se dig gå runt i skolan, vad ska du göra där ute mitt i natten?!" Sa McGonagall med en bestämd röst.
"Inget jag....skulle..inget" sa George, han var nervös.

"Gå upp till Gryffindors!, du ska inte vandra i skolan på natten!", sa McGonagall. George gick besviket upp igen. George tittade bakåt igen när han var i trapporna men hon stod fortfarande där nere och tittade på George.

När George kom fram till Gryffindors så suckade han. och satte sig på sin säng. "Jag misslyckades!" tänkte George. Men George tänkte på en sak nu!, om George kunde titta ut genom ett fönster som är mot den förbjudna skogen så kanske han skulle se en person där nere, klockan var 01:10 om 3 minuter skulle en person stå där.

George letade snabbt efter ett fönster som var mot Den förbjudna skogen och Hagrids hus. George insåg att ett fönster mot den förbjudna skogen fanns bara utanför gryffindors. George smög ut igen och sprang till närmaste fönster, han sprang ner för trapporna utan att tänka sig för. Han tittade ut och det var precis som han tänkte sig. En person stod där nere. Men man kunde bara se att personen hade luva och var blond. Personen var vänd mot skogen så man kunde inte se hans ansikte.

George kunde även se Hargrids hus, det var tänt där. Hagrid var hemma. George såg att någon gick ut från Hagrids hus. Det var McGonagall!.
"VA" Skrek George och förstod ingenting. Men McGonagall tittade inte mot skogen och såg inte den okända personen vänd mot den förbjudna skogen.

Jättebra väntar med spänning på nästa kappitel

SUPER