Just A Small Town Girl [SV]

Aw, gör det imorgon då♥

JAAAAAAAAAAA!

Hm... Intressant. *Bevakar*

Hinner inte skriva så himla mycket mer nu, så detta kapitel får duga!

Kapitel 2.
Deras lilla presentation följdes av några minuters pinsam tystnad, innan Diego återigen tog upp samtalet.
- Så..eh, vilket elevhem hoppas du på att hamna i? frågade han försynt.
- Jag vet faktiskt inte. Chloe tittade upp mot honom och slog igen boken. Själv då?
- Jag vet inte jag heller, svarade han. Men mina föräldrar skulle troligtvis bli förkrossade om jag hamnade i något annat elevhem än Slytherin. Min släkt är full av en massa renblodiga trollkarlar och häxor och alla är de väldigt stolta.
- Hm, var allt Chloe kunde komma på att säga.
Resten av tågresan satt de bara tysta och kollade ut genom fönstret, tills en prefekt kom förbi och informerade dem om att Hogwartsexpressen snart skulle anlända vid Hogwarts och att de borde byta om. Chloe tog med sig sina klädnader in på en trång toalett, där hon med viss svårighet lyckades byta ut sina slitna mugglarkläder mot de blänkande svarta Hogwarts- kapporna och allt var det nu var. Hon kastade en blick i spegels och rättade till sin svarta lugg som dolde hennes ena öga, sedan återvände hon till kupén som hon och Diego delat, just i tid för att plocka upp sin koffert innan tåget började sakta ner.
Diego gav henne en snabb blick och hon tyckte sig se ett litet leende skymta, innan han försvann i trängseln som bildats ute i korridoren.
Chloe väntade tills de flesta elever hade kommit ut på perrongen och det nästan bara var första års elever kvar inne på tåget. Eftersom Chloe var osäker på var hon skulle hakade hon bara på ett gäng tjejer i hennes egen ålder som verkade mycket säkrare än hon var.
Väl ute på perrongen så hörde hon till sin lättnad en röst som ropade ”Förstaårs elever hitåt!” så hon banade iväg mot röstens källa. Framför henne stod nu den största man hon någonsin sett, hans toviga och okammade skägg och långa rock gjord av något hon trodde var hjortskinn gjorde honom ännu snällare, men när hon fick se hans ögon blev hon lite mindre rädd.
”Förstaårselev, huh? Gå till båtarna tillsammans me de andra så kommer ja snart.”
Chloe gjorde precis som han sa och klev ner i en tom båt. Hon kunde inte skymta Diego någonstans, så hon antog att han hunnit före henne och satt i en av båtarna längre fram.
En liten stund senare kom den gigantiska mannen till båtarna och satte sig bredvid henne.
”E alla här nu då? Bra! Då bär det av!” och i samma stund som han avslutade meningen krängde båtarna till och började guppa iväg över det svarta vattnet. Chloe började så småningom slappna av och istället blev hon nyfiken över vad som kunde tänkas vänta bakom hörnet.

Jättebra! Kul också att du har fått med Hagrids lantdialekt

Bra!

Tack så mycket! Kom ihåg att komma med kritik, för jag vill bli bättre! Jag har ett Biologi prov som jag knappt har pluggat till, så nästa kapitel kommer troligtvis efter Onsdagen.

Love ♥ Just sayin ; )

Jaa♥ Den låten alltså!♥3

Längtar till mer