Dark Love [SV]

Det kommer i kväll!

Awsome, längtar...

Kapitel 2 - Drömmar kan bli sanna
Elena vaknade kallsvettig i sängen och satte sig upp. "Inte den där drömmen igen..." muttrade hon sammanbitet.
Sedan gick hon ner till köket. Hon, Caroline och Bonnie hade haft det väldigt kul den senaste kvällen. Elena drömde sig bort, medan hon gjorde i ordning sin frukost.
Hon skulle gå och möta Bonnie efter lunchen. Men det skulle inte bli ett vanligt tjej snack direkt. Elena suckar och börjar äta på sin ostmacka.
Efter en stund kommer Jenna ner, och strax efter Jeremy. "God morgon!" sa Jenna. "God morgon" svarade Elena och ställde sitt halvt tomma glas med juice på diskbänken.
Sedan gick hon upp på rummet och bytte om till jeans och linne medan hon funderade. Kunde den där drömmen bli sann? Ville hon det? Elena skakade på huvudet.
Nej, hon ville inte att den blev sann! Eller? Elena skakar ännu en gång på huvudet och borstar håret medan hon tittar ut igenom fönstret. Det duggade men det var soligt ute.
Bakom några träd, kunde Elena skymta en regnbåge. Hon log och la borsten på nattygsbordet och tog upp sin mobil.
Elena knappade in Stefans nummer och höjde sedan luren till örat. Det gick fram två signaler innan Stefans röst svarade.
"Hallå..." sa Stefan med en dröjande ton. "Hej, det är Elena" svarade Elena. Hon visste att Stefans mun blev formad i ett leende fast hon inte såg honom.
"Kan vi göra något fram till lunch? Sedan ska jag möta Bonnie på skolgården..." Elena han inte längre tills Stefan tystade henne.
"Visst, på The Grill?" frågade han, och mycket riktigt hörde Elena leendet i hans röst.
Damon slickade sig om läpparna för att få upp de sista bloddropparna en sista gång och gick sedan ut igenom dörren, ut i den tidiga morgon luften.
Han satte sig på en bänk och knäppte i hop händerna medan han iakttog människorna som gick förbi.
Damon hade tråkigt. Han kunde ju alltid ringa Alaric så att de kanske kunde ta en drink på The Grill...
Han reste sig upp och styrde stegen mot The Grill. Han märkte nästan genast att någon iakttog honom och vände sig om.
Hans blick mötte Katherines. "Hejsan Damon, det var länge sedan" sa hon och kramade om honom.
Damon slet sig loss från hennes omfamning. "Ja, och längre desto bättre" sa han och flinade mot henne.
Hon såg ett ögonblick riktigt förolämpad ut. Damon njöt medan han gick vidare mot grillen. Kanske skulle han redan möta Alaric där.
Sedan vänder Damon sig om igen. Ingen Katherine.
Elena satte sig vid ett bord och beställde för ovanlighetens skull en drink. Stefan var sen. The Grills dörrar svängde återigen upp.
Elena tittade inte upp utan studerade några personer som spelade biljard.
Någon slog sig ner i stolen mitt i mot henne och hon tittade upp och hennes ögon mötte ett par ljusblåa. Damons.

Okej ett konstigt kapitel, men ni får nöja er med det...

Bra!

Tack! ♥ Jag har skrivit ett kapitel, som antagligen kommer ikväll...

Bra, men du måste gå ner två rader och skriva att du byter perspektiv när du gör det, annars förstår man inte riktigt som läsare. =) ♥

Okej, tack för tipset! ^^ ♥

Så lite så. ♥ Annars var det bra, jättebra för att vara din första fanfic c:

Okej, ett kapitel här! Och jag hoppas att jag har gjort två extra rader när jag byter perspektiv...

Kapitel 3 - Sårad

Damon log mot Elena när hon tittade upp. "Hej!" sa han glatt. "Hej..." muttrade Elena och fick en svag rodnad på kinderna.
Damon höjde förvånat på ögonbrynen åt Elenas rektion. "Rodnade du precis?" frågade Damon retsamt.
Elena skakade kraftigt på huvudet.


Sanningen var att hon hade tänkt på drömmen. Drömmen om Damon som hon hade drömt om i flera nätter nu.
"Varför sitter du här ensam?" frågade Damon efter en sekunds tystnad.
"Jag väntar på Stefan och vara med honom tills lunch. Sedan ska jag prata med Bonnie och..." Damon tystar ner henne - precis som Stefan - med ett skratt.
"Du behöver inte förklara allt, jag vill inte veta" sa Damon och log lite.
Elena försökte hindra ett leende tillbaka men hon lyckas inte.


"Varför är du här då?" frågar Elena och försöker låta nonchalant. "Jag hade inget att göra så jag stack hit" Damon flinade.
Jag brukar ju träffa väldigt intressanta personer här" Elena svarade inte, men han såg hur hon rodnade ännu en gång.
Damon var plöstligt väldigt nöjd med sitt ordval.
Dörrarna öppnades och Elena tittade upp för att se vem det var. Hon ville säkert att det skulle vara Stefan.
Men det var inte Stefan utan ett par ungdomar som satte sig vid ett bord vid fönstret.
Damon fylldes plötsligt av hat. Varför var Elena inte kär i honom? Varför just hans idiotiska bror och inte han själv? Han tar en hand igenom sitt hår och fortsätter fundera.
Damon märker inte att Elena iakttar hans fina drag och hans vackra ögon.
Och han vet inte att hon var kär i honom.

Elena suckade och tittade ut igenom fönstret och iakttog de olika bilarna påuppfarten. En BMW och en Volvo och en...
Elena hör att Damon pratar och hon vänder sig mot honom.
"Va!?" frågade Elena, eftersom hon inte hade hört. Damon skrattar.
"Jag sa att Stefan har kommit" Elena vänder sig om och får syn på Stefan som spejar runt.
Elena reser sig från bordet och går fram till Stefan. "Hej..." säger hon försiktigt. Stefan vänder sig om och lindar sina armar runt Elena.
"Jag har saknat dig..." mumlar Stefan mot hennes hår. Elena vänder huvudet uppåt mot hans ansikte och skrattar.
"Vi träffades faktist förra veckan" påminde hon honom.
Stefan omfamnar henne igen och Elena letar efter Damon med blicken bakom hans axel. Damon var försvunnen.

Var det bra!?

Jättebra c: Men du kan skriva vems perspektiv det är också, så blir det ännu enklare att läsa c: Annars super! ♥ Ser fram emot en fortsättning :'D