Why did you die, dad? (Sv)

Bra

Gud vad bra. Alldeles rörd ! :'(

Tack för alla fina kommentarer
Okej här kommer nästa.
-----------------
Kapitel 2
The letter

När James vaknade den här morgonen hade han en svag känsla av att något speciellt skulle hända.
Han sprang ner för trappan med stora kliv, sådär som han brukade. När han klev in i köket så var redan hela familjen där, Ginny satt och läste The Daily Prophet, Albus satt och läste en "väldig intressant bok" (enligt honom i alla fall) medans Lily satt och bredde en särskild svår bred macka.
"Godmorgon", sa James samtidigt som han kvävde en gäspning. Han brukade alltid vara trött på morgonarna men kände sig inte lika trött som i vanliga fall.
"Godmorgon på dig" sa Ginny medans hon lyfte blicken får att kolla på honom när hon sa det. Hon tvinga fram ett leende men man såg ändå att det såg smärtsamt att kolla på honom.
James var väldigt lik sin pappa, samma ostyriga svarta hår,
men istället för gröna ögon hade han choklad bruna.
Albus var mest lik Harry , han var faktiskt läskigt lik honom som en tvilling, det var bara blixtärret och glasögonen som fattades.
James satte sig på en ledig stol och började bre en smörgås. Men han blev snart avbruten av en uggla som knackade på fönstret. James reste sig upp för att öppna för den.
Den sträckte lydigt fram benet där brevet satt fast knutet. James knöt försiktigt upp snöret som gjorde att brevet höll sig på plats och läste adressen:
Mr.J.Potter
Grimmaldiplan 12
Första sovrummet till höger på andra våningen
James kände hur hans hjärta tog ett skutt. Det här måste vara hans Hogwarts brev. Vem annars skulle skriva med hans rum. Han öppnade brevet och mycket riktigt var det hans brev från Hogwarts.
"Mamma, mamma!" skrek han även fast han bara satt en meter från henne.
"Jag har fått brevet från Hogwarts", sa han med uppspelt röst.
"Åh vad roligt" svarade Ginny och gav honom en kram.
"Kan vi inte åka till Diagongränden", sa han samtidigt som han gjorde de där hundögonen som han var så bra på.
"Inte idag, jag har mycket att göra, men imorgon kanske",svarade hon honom.
"Okej, då" sa han med en ton av besvikelse i rösten.
"Jag vill också till Hogwarts!" skrek Lily så att till och med Albus hoppa till och tittade upp vad det var.
"Men kan du sluta skrika", sa Albus med en smått irriterad röst. "Det finns faktiskt folk som försöker läsa här".
Potter bröderna var väldigt olika på många sätt till exempel med böcker. James använde de bara i nödfall om han var tvungen att slå upp dem. Albus läste de verkligen och de flesta var väldigt tråkiga och tjocka.
"Albus, Albus när ska du inse att livet inte bara består av att läsa?" sa James med en tillgjord röst som lät som en sådan som lärare brukar ha om man glömt göra läxan.
Albus gav James en kall blick.
Resten av dagen förflöt snabbt och innan man visste ordet av det var det dags att gå och lägga sig.
James stod och tittade med en sorgsen blick på samma fotografi som när han skrev brevet.
"Jag önskar att du kunde vara här och vara med mig min första gång till diagongränden" viskade han.
---------------------------
Så vad tycks?
Inte perfekt men jag lovar det kommer inte bli som ni tänkt er

Jättebra!
Känns som Harry kommer att komma tillbaka helt mystiskt :_:

Jag säger ingenting

Haha har också tyckt att det kännts som det Cx

Vill veta mer, och läsa mer.

Jättejättebra! Jag tycker också det känns lite som om Harry ska komma tillbaks!

gud vad underbart, har tårar i ögonen :'(

Tack än en gång för alla fina kommentarer
Här kommer ett till kapitel
--------------------------------
Kapitel 3
Diagonalley


När James vaknade var det första han hörde Freds skratt.
Fred var James kusin och man kan säga att de var som bästa vänner. Det båda hade tagit över från Fred och George. George hade lärt dem allt han kan och Fred och James hade mer än gärnat lyssnat.
James klädde på sig och skulle just gå ner för trappen när han mötte den gamle husalfen, Krake.
"Unge herrn frukosten är serverad", sa Krake.
"Åh, tack Krake", svarade James."Är Fred här?"
"Jajemän, Unge herr Fred ska följa med på er tripp till Diagongränden", svarade husalfen i vänskaplig ton.
James steg in i köket och mycket riktigt satt Fred där med ett leende på läpparna.
"Nämen tjenare, Jamie", hälsade Fred.
"Var hälsad, unge herr Fred", hälsade James och försökte härma Krakes röst, samtidigt som han gjorde en "graciös" bugning. Fred fnissade lite men gjorde sen likadant.
"Vi hade tänkt åka till Diagongränden när du är klar", sa Ginny som satt och läste ett brev från Ron.
När de väl stod vid tegelmuren på läckande kittelns bakgård och muren öppnade sig hörde ett högt "wow" från de båda kusinerna. Gränden såg helt magisk ut. Det sprang häxor och trollkarlar ut och in genom butikerna, vissa såg väldigt stressade ut medans andra såg lugna och verkade njuta av att det.
De gick runt och köpte allt de behövde. Och tillslut var det bara trollstavar och husdjur kvar ifall de ville ha det.
Det var något både James och Fred hade sett framemot.
De gick in i Ollivanders butik. Det fanns en massa hyllor fulla av trollstavar som bara väntade på att bli provade.
Rätt som det var dök en liten gubbe upp.
"Hej på er, jag antar att ni vill köpa trollstavar"
Både James och Fred nickade till svar.
"Jag antar att du är en Weasley", sa Mr.Ollivander, och kastade en menande blick på Freds flammande röda hår.
"Fred", sa Fred med ett leende.
"Och det här måste vara Harrys son, du liknar mycket din pappa men du har din mammas ögon", sa trollstavsmakaren med en glimt i ögonen.
"James", Svarade James med ett sting av sorgsenhet i rösten.
Varför var alla tvungna att ta upp hans pappa hela tiden. Han vet hur han såg ut, alla behöver faktiskt inte påminna honom hela tiden.
"Jaha, då är de väl bara börja leta, men kom ihåg det är trollstaven som väljer trollkarlen och inte tvärtom"
När de väl var klara med det gick de till ugglebutiken för både James och Fred ville ha en uggla. James kollade runt ett tag och fastnade för en vit uggla, den ville han verkligen ha.
Fred hittade också en uggla, en grå. Ginny lade fram pengarna. När Ginny såg den uggla James ville ha kunde hon inte låta bli att både le och känna sig lite illa till mods, Harry hade också haft en vit uggla.
James döpte ugglade till Snow, den såg väldigt klok ut i sin bur. Han kände sig lite ledsen över att behöva lämna denna underbara plats.
När James skulle sova den kvällen kunde han inte låta bli att känna sig lite besviken att hans önskan inte hade gått i uppfyllelse. Men vad hade han förväntat sig.
------------------------------

Hoppas jag inte gjorde er besvikna men jag lovar det kommer hända saker snart

Den här får mig att rysa ner till ryggmärgen.

Du får förlåta uttrycket : Skitbraaa