Att bli nöjd med sitt utseende

Ser jag en bild på mig själv som jag tycker att jag inte blev så bra på, skrattar jag bara åt det och säger att jag ser helt perfekt ut på den. För ja... Det är mycket roligare att skriva så. Och... För att jag bländar alla med min skönhet.
Jag försöker tänka på alla jättevackra tjejer överallt som säger "usch så ful jag är!", jag vill inte vara en av dem. Jag vet att jag är fin på något sätt, även om jag inte tänker på det hela tiden. :3

Citerar från låten Oh No av Marina and The Diamonds.
''Cause I feel like I'm the worst So I always act like I'm the best''

Yeah that's how I feel.

Det kanske inte är bra om man är fet, men det är absolut inget fel på det! Och det är viktigt att veta! Man har absolut ingen rätt att se ner på någon bara för att personen är överviktig. En överviktig person ska också kunna tycka att hen är vacker, för det är hen!
Om man blir överviktig ligger det ofta något problem bakom, det är inte bara något som händer, och förmodligen så tycker man inte så mycket om sig själv. Då är det väl jätteviktigt att man lär sig att tycka om sig själv? Man kan inte säga "Du är fet, du behöver banta" Det kommer bara få personen att må ännu sämre. Istället behöver hen lära sig att hen är otroligt vacker, på både insidan och utsidan. En person som tycker bra om sig själv har också större chans att leva hälsosammare och må bättre fysiskt!

Jag tränar! ^^ Jag vet att jag mår så himla bra efter ett träningspass och jag vet att det gör gott för kroppen.

Min självkänsla är och har alltid varit urusel. Jag har dock funnit sysselsättningar och vardagsrutiner i mitt liv som gör att jag mår bra i själen, skrattar mycket, trivs med omgivningen och har roligt! ...så länge jag mår bra och har lätt för att le så gör det inget att jag får stunder där jag känner att mina brister så som att fånga upp kunskap, våga synas, våga gilla allt med mitt utseende och min kropp kommer ibland. Det är jobbiga stunder såklart men det är lika bra att bita ihop, se det positiva i situationerna och gå vidare med ett leende. ^_^

Jag kan säga såhär: jag har aldrig varit riktigt nöjd, men heller aldrig riktigt missnöjd med mig själv.
Jag är den där korta, mulliga tjejen. Inget fel med det, det finns ingen som tycker det tror jag. Utan det är det man ser man är van vid, det man tror är rätt.
Jag är inte ohälsosam, jag äter inte mer eller mindre än andra, jag rör på mig, och allt man ska.

Många tror att det är fel att inte vara smal, att ha en krokig näsa, vara kort, ena armen längre än den andra osv. Det gör en inte ful, konstig eller ovärd på något sätt - det gör dig unik. Vi alla är olika på våra speciella sätt, sättet vi går, vi pratar, tänker osv. Alla ser inte likadana ut. Vi alla är vackra, men det kan vara svårt att se om man är insnöad på det man tror att alla vill se. Jag har haft många dagar då jag tänkt att jag inte duger, att jag borde gå ned i vikt, om jag hade klätt mig annorlunda hade folk tyckt bättre om mig osv.

Genom att göra det jag tycker om, vara med människor jag kan vara mig själv med och inse det här så har jag faktiskt kunna titta mig i spegeln och tycka att jag är fin. Alla ska få kunna känna sig fina, utan att någon ska säga motsatsen. Tro på dig själv, det räcker långt.

Tänk att hur du än ser ut så gillar ju dina vänner dig! Och tänk på hur lite du faktiskt fokuserar på andras uteseende om du känner dem. Faktum är att man bryr sig bara om utseendet om personen är elak.

Hoppas det hjälpte lite

En sak jag verkligen inte tycker om är hur överviktiga människor framställs som ohälsosamma! Jag vet hur många underviktiga som helst som lever mer ohälsosamt än många överviktiga jag känner. Att vara underviktig är en lika stor hälsofara som att vara överviktig, just so you know... Värt att tänka på innan man dömer någon som är överviktig, eller underviktig. Båda personerna har lika stora problem! Och det är minst lika svårt att gå upp i vikt från en undervikt som att gå ner i vikt från en övervikt.

Det är det här jag syftar på. Jag är överviktig. Inte något jag skäms över att säga. Mina lår går ihop, jag har en dubbelhaka om man tittar underifrån. Men bara för det betyder det inte att jag är ohälsosam. Faktum är att vara större och äta bra och röra sig och ändå vara samma storlek är bättre och friskare än att kunna äta vad som helst utan att gå upp i vikt. Skenet bedrar.

Precis! Helt rätt. Dessutom så går låren ihop på nästan alla normalviktiga människor, vem som helst kan ha dubbelhaka, oavsett vikt! Alla människor har olika kroppsbyggnad och alla människor får mer fett/muskler på andra kroppsdelar än vad en annan person får. Ingen ser likadan ut! Jag har t.ex. en kompis som väger mer än mig men hennes lår är mycket smalare. Det beror på att jag har tränat lårmusklerna hela mitt liv och även om jag är väldigt otränad just nu så sitter en del av muskelmassan kvar. Dessutom så har alla kvinnor i min släkt en tendens att få stora lår och minimal överkropp!

Att vara smal är inte hälsosamt alla gånger. Jag har varit underviktig hela mitt liv och kan inte komma ihåg en enda period i mitt liv där jag har varit hälsosam. Titta på programmet Superskinny vs. Supersize så ser ni att extremt underviktiga och extremt överviktiga lever på ungefär samma sätt!

Jag tror att man inte ska tänka 'jag är ful' liksom we where born to be real, not perfect, tänk att det är din kropp, och "I WHERE BORN THIS WAAAAYY" och att det inte är något fel på det . När jag ser alla tjejer som liksom "KOLLA MIG TRÖJA MATCHAR INTE TILL MINA BYXOR! OCH JAG HAR FÅTT PORMAKSAR PÅ ENA KINDEN!GAAAAHG €GR#ulgjkewgtiedhak!" Det är bara fånigt. Man ser ju ut som man gör, och även om du inte är nöjd med det så bländar du alla med din skönhet. Du är så fin. ♥
Dessutom kommer jag att blända er med min "skönhet", så att ni inte ser något