Why can’t I stop loving you?[SV][Lily&James]

Som sagt, jättebra! Jag vill helt klart läsa mer!

Kapitel 2:
Det var fullt av folk på perrongen. Alla hade så bråttom med att lasta på sina koffertar på tåget och sedan hitta en ledig plats i någon av kupéerna. Lily gick bland kupéerna och sökte efter en tom plats, det var väldigt många nya elever det här året så det skulle vara svårt att hitta en ledig plats. Tillslut fick hon syn på Mary som satt i en av kupéerna med en flicka från Hufflepuff. Lily öppnade dörren till kupén och sjönk ner på sätet bredvid Penelope.
Efter några minuter startade tåget och de var på väg till Hogwarts. Lily lutade pannan mot det svala fönsterglaset och just när hon skulle stänga ögonen kom någon in i kupén. Det var James, han satte sig på sätet bredvid Lily och lade fötterna på sätet mittemot. Lily flyttade sig närmare fönstret för att slippa honom men det funkade inte särskilt bra.
”Hur har ditt lov varit Evans?” sade James och flinade
”Bra” suckade Lily
Precis innan James hann säga något annat kom Sirius in, bakom honom stod Remus och Peter.
”Vad gör du här Tagghorn?” frågade Sirius
James såg frågande på sin vän. När Sirius såg att Lily också var där nickade han bara och gick ut till Remus och Peter. Han visste att James älskade Lily, hon var i princip det enda som James pratade om.
”Evans, har du-”
”För det första vill jag att du ska kalla mig Lily och för det andra har jag absolut ingen lust att prata med dig just nu!” sade Lily argt
James drog handen genom sitt svarta, ostyriga hår och tittade sig nervöst omkring. Han hade aldrig fått en sådan utskällning av henne tidigare. Det var nog bäst att gå. Han ställde sig upp, öppnade dörren och gick ut för att se var hans vänner, marodörerna, kunde vara.
Dörren gled ihop bakom honom och stängdes med ett litet ”klick”. Lily suckade. Hon satte sig upp och tittade ut genom fönstret. De åkte förbi stora, gröna åkrar, kohagar fulla av betande kor, djupa, hemlighetsfulla sjöar och när de kom till akvedukten hörde Lily ljudet av dörren som sakta öppnades. Hon öppnade först inte ögonen men när Penelope sade att någon ville prata med henne slog hon upp ögonen. Hon såg in i ett par mörka och sorgsna ögon. Det var Snape. Severus Snape. En gång i tiden hade de varit bästa vänner, det var faktiskt inte så länge sedan, men så hade han kallat henne för ”smutskalle” och från den dagen hade de inte alls talat med varandra.
”Jag vill prata med dig” mumlade Severus
Utan att säga ett ord reste sig Lily upp och gick ut genom dörren till kupén. Severus stängde försiktigt dörren efter henne och öppnade munnen för att säga något men Lily var snabbare.
”Vad vill du säga Sev?” sade Lily, hon ångrade sig sedan för att hon inte tilltalat honom med hela hans namn men hon kunde inte ändra det
”Ehhm… jag tänkte säga förlåt” mumlade Severus och tittade nervöst ner i marken så att hans svarta hår föll ner över hans bleka ansikte.
Han hade velat förlåta henne så många gånger men alltid hade hon sagt att hon aldrig skulle förlåta honom. Denna gång var sista gången han tänkte försöka.
Lily såg in i hans mörka ögon och Severus såg att hon började gråta. Han gick fram till Lily och kramade henne.
”Jag förlåter dig” snyftade Lily
Hon kramade honom och vilade sitt huvud mot hans axel. Severus rodnade. Han var han så lycklig att hon hade förlåtit honom, efter all denna tid, han hade saknat henne så mycket. Det gjorde ont att se henne utan honom, men nu var de vänner igen, Severus hoppades att allt skulle bli som förut. Men så kom James, han blev så förvånad, Lily och Snape hade ju inte pratat på flera månader. Varför stod de plötsligt och kramade varandra? Severus såg att James tittade på dem, han viskade till Lily att James tittade och hon vände sig om. Severus släppte taget om henne och tittade ner i marken. Vad skulle Potter göra nu?
”Och vad gör du då Snivellus?” ropade James
Snape vände sig om och gick snabbt till sin kupé, han ville inte att Potter skulle göra något med honom.
”Vad gjorde du med honom Lily?” frågade James
”Han sade förlåt och jag kramade honom” mumlade Lily
James tittade förvånat på henne. Så de var vänner igen? Hon och Snape. Nu skulle det bli ännu svårare att få Lily. Eftersom Snape skulle vara med henne hela tiden och kanske skulle hon bli kär i Snape.
James gick närmare Lily, han stannade upp och tittade sig omkring, som om han trodde att något tittade på dem, ingen verkade titta åt deras håll. Han tog ett steg närmare Lily så att de var några centimeter från varandra. Han lade händerna runt hennes midja, drog henne närmare och tillslut kysste han henne. Först var det en mycket försiktig kyss, Lily hade blivit väldigt förvånad över vad han gjort, hon tänkte nästan putta bort honom men när hans tunga letade sig fram till hennes spred sig en eld inuti Lily, det hon hade drömt om var nu verklighet. Hon kunde inte motstå frestelsen att kyssa honom och började kyssa honom mer och mer intensivt och passionerat. James drog henne närmre, han skulle precis kyssa henne en gång till då hon sköt honom ifrån sig och gick tillbaka till Penelope.

James stod och tittade efter henne, han rörde försiktigt vid sina läppar med fingertopparna. Han hade kysst henne! Han hade kysst Lily Evans! Orden ekade i hans tankar och bara han tänkte på det så log han. Hon hade kysst honom tillbaks, hon hade faktiskt gjort det! Tänk om hon älskade honom. Kanske gjorde hon det.
Han hoppades i alla fall att hon gjorde det och han hoppades att han skulle få ett tillfälle då han kunde kyssa henne igen, och kanske tala om för henne att han verkligen älskade henne. Han skulle göra det då de var helt ensamma, när han var redo att säga det. Men när skulle det vara? Han hoppades att det skulle bli snart.

Hoppas ni gillar det och förlåt för den dåliga uppdateringen:/

Gud va bra!! ♥

Det var jättebra! o.o
Omg! Du äger!

Jätte bra

*Ny läsare* jättebra!

Ny läsare! SUPERBRA! *bevakar*

Kapitel 3:


”Kom Lily vi ska till Stora Salen” sade Hestia Jones och drog i Lilys arm

Lily tänkte på när James hade kysst henne, det hade varit underbart, men varför hade han gjort det? Gillade han henne på samma sätt som hon gillade honom? Lily hoppades på det.


Hon såg att han gick förbi henne, hon rodnade och blev alldeles varm inombords. Hestia fnissade när hon såg att Lily rodnade. Lily stod kvar och tittade efter James men Penelope drog henne med sig in till Stora Salen.
När de väl kom in dit såg Lily inte James längre, hon satte sig vid Gryffindorbordet och kollade mot Slytherins bord. Hon såg Severus sitta med några Slytherinelever och log mot honom. Han log nervöst tillbaks.


En lärare kom in med sorteringshatten på en blå dyna och satte den bruna hatten på en liten pall. Hatten började sjunga, Lily såg på medans den sjöng och när hatten var klar applåderade allihop och porten till Stora Salen slogs upp. In kom massa små, korta förstaårselever.
De var klädda i svarta kappor och hade spetsiga hattar på huvudet. Förstaårseleverna såg sig förundrat omkring, de tittade upp i taket, de tittade på alla lärarna, på rektorn och på eleverna som satt vid sina bord.


Förstaårseleverna ställde sig längst fram i salen och McGonagall gick fram till dem. Hon hade en lång pergamentrulle i handen, en lista med namnen på de nya eleverna.

”Ellie Howard” ropade McGonagall

En liten flicka med ljusbrunt hår och pigga blå ögon steg fram. Hon gick upp till pallen och satte sig på den. McGonagall lyfte upp sorteringshatten och satte den på flickans huvud.

”Hufflepuff!” ropade sorteringshatten och flickan sprang glatt iväg och satte sig med de andra eleverna i hennes nya elevhem.

När hatten hade sorterat alla de nya eleverna till antingen Gryffindor, Slytherin, Hufflepuff eller Ravenclaw reste sig Dumbledore upp. Han svepte med händerna och borden fylldes med en massa mat.

Alla eleverna tog för sig av den goda maten och efter det kom efterrätten. När alla hade ätit klart var det dags att gå till sällskapsrummen.

Lily var prefekt så hon behövde tillsammans med Remus, leda alla de nya Gryffindoreleverna till sällskapsrummet och visa dem deras sovsalar.
Lily och Remus hade talat om allt de skulle till förstaårseleverna, var de sov och allt annat de behövde veta. Det hade tagit ganska lång tid och Lily var utmattad.

Hon gick upp till sovsalen och packade upp sina saker. Sedan somnade hon och drömde om någon, om James. Hon drömde om att han kysste henne. Han sade att han älskade henne.


Nästa dag vaknade Lily ganska tidigt, de mörkröda gardinerna var fortfarande nerdragna och hon kunde höra att Hestia, Emmeline och Mary andades tungt, de sov.

Lily gick upp ur sängen och gick till badrummet för att tvätta sig. När hon var klar klädde hon snabbt på sig och gick ner för att äta frukost.


Det var ganska tomt i Stora Salen, de enda som satt där var några lärare och marodörerna. De satt vid Gryffindorbordet och pratade. När Lily kom in tittade de åt hennes håll, Lily satte sig i kanten av bordet men efter en liten stund kom James, Sirius, Remus och Peter och satte sig bredvid henne.

”Har du sovit bra Evans?” flinade James

”Ja” snäste Lily, hon gillade inte när han sade Evans till henne

Lily vände bort huvudet och tog en smörgås att äta.

När Lily var på väg att gå ut från Stora Salen så kom Hestia, Emmeline och Mary ner för trapporna. Lily följde med dem för att vänta medans de åt. Sakta började fler och fler elever komma in i salen och snart satt i princip all där.

Alla förutom marodörerna, de hade gått för att kasta besvärjelser på förstaårseleverna. Lily kunde höra de små flickorna som skrek när James hissade upp deras vän i luften med hjälp av någon formel. Hon suckade, varför skulle han vara såhär? Skulle han aldrig växa upp?



jag tror att det här är det sämsta kapitlet som jag någonsin har skrivit, jag har ingen inspiration just nu

Det var jäättte bra

Bra! :3