To show their courage [Hungerspelen] [sv]

Super bra!

Väldigt bra skrivet, jag gillar att du skriver från flera olika vinklar eller personer kanske man säger ;D
BEVAKAR!!

Jättespännande!!!!!!! Bevakar helt klart

Mer!

omg, tack!


Här är ett nytt kap. Inte så himla långt, hehe. Men det är iaf nåt ^^
Och btw, nu kmr Drew in! haha, jag diggar honom



Drew Witt, Distrikt 4
Drew har aldrig åkt tåg innan. Landskapet svischar förbi utanför fönsterna i fasansfullt snabb takt. Men ändå känner man knappast att tåget rör på sig.
Distrikt fyras lilla kvintett bestående av Drew, Lucy, deras mentorer Tanya och Robin och eskorten Wilson sitter uppradade framför reprisen av Slåttern från de olika distrikten. Drew sträcker på sig i sin fåtölj. En tv har hans familj hemma. Men den går inte att jämföra med denna. Apparaten sitter inte fast på väggen, utan verkar sväva framför väggen istället. Den styrs inte heller av en projektor eller något liknande. Drew måste erkänna att han inte alls är någon expert på teknik, men detta är i alla fall något mycket extremt för någon från Distrikten.
”En frivillig”, säger Tanya upphetsat och pekar på skärmen. ”Från sjuan.”
Drew flyttar blicken till själva tv bilden. En flicka, kanske femton år anmäler sig som frivilligt. Det är inte ofta någon från de yttre distrikten gör det. Drew förstår inte varför man gör det alls. Fyran anses vara ett Distrikt med karriärister. Och det är sant. Lucy är en karriärist. Hon har tränat hela sitt liv för att döda. Han blir så arg när han tänker på det. Själv har han ägnat hela sitt liv åt fiske. Inte riktigt samma sak, va?
Drew anmälde sig inte frivilligt. Och det gjorde inte någon annan pojke heller. Iså fall skulle han inte sitta här nu. Inte vara på väg mot Huvudstaden. Mot sin död.
Tanya och Robin drar efter andan. ”Borgmästarens son!”
”Han måste verkligen älska flickan”, suckar Tanya. ”Så sött!”
”Eller så är han en karriärist”, muttrar Drew. Han reser sig upp och går. Han har ingen lust att se resten av Slåttern. Ingen lust att se alla de han kommer slåss mot till döden.
På väg mot sin kupé stannar han till vid ett fönster. Det är inte långt kvar till Huvudstaden.
”Tittar du på utsikten?” frågar en röst. Drew vänder sig om och får se Lucy stå lutad mot väggen.
Drew rycker på axlarna. ”Ska du inte se klart Slåttern?”
”Bara ytterdistrikten kvar, ju. Inget roligt att se dem förlorarna”, säger flickan uttråkat.
”Dem är inga förlorare”, muttrar Drew och ser ut genom fönstret. Farten som tåget håller gör allting därutanför grönt och suddigt.
”Nej, visstja. Förlåt”, säger Lucy med sockersöt röst. ”Vi borde ju låta dem smutsiga och skabbiga distrikten få all äran.”
”Gärna för mig”, mumlar Drew men Lucy avbryter honom.
”Du har inte tränat, va? Jag har inte sett dig träna. Du är ingen karriärsit, eller hur?” Lucy pratar i snabbt tempo, så det är nästan svårt att höra vad hon säger.
”Nej, jag är ingen karriärist”, säger Drew irriterat. ”Jag är endast här för att mitt namn blev draget i Slåttern.”
”Synd för dig.” Lucy låter inte alls som om hon tycker det är synd om honom. ”Men om du kan du bli den första som spetsas på mitt spjut. Så slipper du arenan. Deal?”
”Vi får väl se vem som spetsar vem”, säger Drew och går sin väg. Men han tänker inte spetsa Lucy. Han tänker inte ta någons liv. Men vill han komma tillbaka till sitt distrikt och sin familj, blir han tvungen.

I LOVE IT ♥ Men det känns som om man blir fäst vid varje spelare och är det så sorligt eftersom kanske alla utan en dör.

Mer.

Alltså förlåt mig så mycket! Men jag tycker det känns lite spamigt att vissa bara skriver "mer" hela tiden..
Jag vet att man FÅR göra det, tydligen. Men det känns lite tråkigt. Det är roligare om man typ skriver "Bra! Kan du skriva mer " eller nåt sånt, det känns så otrevligt när folk bara skriver "mer" ...
;D

Förstår inte hur det kan vara spam. När man säger "mer" så är det likadant som att säga "kan du skriva mer" fast bara med några extra ord. Pfft. Onödigt enligt min mening.

Väldigt bra men detta ska vara i kreativitet forumen