Den du minst anade [SV]

Jättebra *bevakar*

Det var ju jättebra Erica!!! Meeeeeeer!! Du behöver inte ursäkta dig med att det är "tråkigt" i början. Alla bärettelser måste ju ha en början. Och det är ju vi själva som frivilligt läser, eller hur? ♥♥♥

(Bevakar)Jättebra! Vill ha mer!

Super :OO

Superduper mega awesome!

Aweesoome!

AWESOME !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Tack så mycket alla! Blir superglad! ♥

-

Kapitel 3.
Efter den fantasiska middagen i stora salen gick vi upp till Gryffindortornet.
Halvvägs upp för trapporna märkte jag att jag hade tappat mitt Gryffindor-emblem och gick ner igen för att leta reda på det.
Det låg precis utanför stora salen så jag tog upp det och sen var det bara att gå upp igen.
När jag svängde in i koridoren på sjunde våningen såg jag Ginny och ’Pojken som överlevde’ stå tätt, tätt sammanslingrade med ivriga läppar tryckta mot varandras.
Min första impuls var att fly – springa så långt som min kondition tillät, men det kunde jag ju inte. Så jag gick med överdrivet hårda steg mot stengolvet.
Harry flög ifrån Ginny som om han hade bränt sig på hennes flammande, röda hår.
Han var högröd i ansiktet och stirrade dumt ner på sina fötter.
Ginny däremot såg mest sur utöver att blivit avbruten. Men sa istället:
”Hej Alice. Vill du ta sällskap med oss sista biten till uppehållsrummet? Harry och jag var precis på väg dit.”
Ljug på, tänkte jag. Men sa det inte utan bara nickade stumt.
På vägen till tornet var det bara Ginny som pratade. Jag märkte att Harry försökte fånga min blick men jag stirrade bara envist framåt. Han kunde ju inte veta att jag höll på att rivas upp inifrån av smärta. Han kunde ju inte veta att mitt hjärta stod i lågor.
Jag hade sett Harry och Ginny kyssas massvis med gånger innan. Men det där var mer än några oskyldiga kyssar…
När vi kom fram till Den Tjocka Damens porträtt kvittrade Ginny:
”Vänskap”
När vi hade klättrat igen hålet orkade jag ingenting annat än att säga ett kort ’god natt’ till mina vänner och sen gå raka vägen upp till sovsalen och krypa i säng.
Men sov gjorde jag inte på hela den natten.
När Hermione, Levander och Parvati hade somnat log jag fortfarande vaken. Och då märkte jag att jag grät. Tysta tårar trillade ner för mina kinder.
Jag hade ingen aning om varför jag grät. Men jag orkade inte bry mig.

Dem fem första dagarna i skolan flöt på som aldrig förr, kanske berodde det på den bristande sömnen eller på den enorma läxmängden. Men på fredagskvällen när jag, Hermione, Ron, Harry och Ginny satt i uppehållsrummet undrade jag för mig själv om det verkligen var fredag eller om jag bara inbillade mig. Jag var tvungen att fråga Ron, men han bara skrattade och gav Hermione en kyss på kinden.
Ginny ställde sig plötsligt upp och sa till Harry:
”Kom Harry, jag har en sak i sovsalen som jag vill att du ska se.”
Harry blinkade förvånat och frågade om hon inte bara kunde hämta det, men när han såg Ginnys blick reste han sig upp och följde efter henne.
Om jag aldrig hade upplevt den här smärtan, så hade jag aldrig kunna tror att den psykiska skulle kunna vara så mycket värre än den fysiska.

I ett förtvivlat försök att kämpa mot tårarna satt jag uppe med Ron och Hermione i ytterligare tjugo minuter innan jag sa att jag var trött och gick upp för att lägga mig. Halvvägs upp i trappan började tårarna rinna.
Jag mötte två andraårselever som tittade konstigt på mig men jag brydde mig inte om dem.
Väl inne i sovsalen gick jag i på toaletten och låste dörren och viskade ”Muffliato”.
Egentligen hade jag inte behövt använda trollformeln för jag grät ändå aldrig högt. Men det kändes bäst.

Jag gick inte ut från toalettdörren förrän min klockade visade halv tre.
Hermione, Levander och Parvati sov lugnt.
Jag kröp ner i min säng och undrade om Harry fortfarande var kvar hos Ginny. Eller om han låg i sin säng precis som jag gjorde då. Fast hans tankar var fyllda med Ginny.
En ny svärm av tårar letade sig upp ur mina ögon när jag föreställde mig Harrys tankar.
Jag kunde inte ignorera det längre. Det som inte fick hända hade precis hänt.
Jag hade blivit kär.

Om jag hade tyckt att jag hade sovit dålig nätterna innan, ja, då var det ingenting emot hur jag sov den natten.

Ny läsare som älskar denna!

Aw :C mer ^^