Rose Weasley's första år på Hogwarts

tack

Kapitel. 3

"Vilket fint namn du har" sade jag till Evangeline.
"Tack, du med" sade hon tillbaka. Nu kom mamma stapplande ut ur butiken med en hög trave böcker.
"Hej vännen!" sade hon. "Nu har jag köpt alla dina böcker. Å, du har visst träffat en ny vän?" sade hon när hon fick syn på Evangeline. "Vad heter du?"
"Evangeline" sade Evangeline blygt.
"Vad roligt att du har gått i bekantskap med min dotter. Jag heter Hermione" sade mamma och sträckte fram sin hand och Evangeline skakade den. "Du ska också börja på Hogwarts, va? Men kolla Rose, det är Al och James där borta!" sade mamma och vinkade mot mina kusiner. De kom fram till oss.
"Hej" sade Al och James i kör.
"Hej" sade vi tillbaks. En kvinna kom nu ut ur bokhandeln. Hon hade samma nötbruna hår som Evangeline.
"Å vad bra, där är du ju gumman" sade hon glatt och kom fram till oss. Hon stannade upp när hon fick se mamma. "Men, är det inte möjligen Hermione Granger?"
"Jo, det är det, fast jag kallas numera för Hermione Weasley" sade mamma glatt.
"Mitt namn är Jenny Malcolm" sade kvinnan och skakade hand med mamma. "Ja det må jag säga, jag trodde aldrig jag skulle få äran att träffa århundradets smartaste häxa!" Mamma bara log stolt för sig själv, det brukade hon alltid göra när hon åstadkommit något bra.
"Min dotter Rose har träffat din dotter Evangeline här" sade mamma för att ändra ämne.
"Å vad trevligt! Då blir de klasskamrater då. Ja, vi vet ju inte i vilket elevhem de hamnar än, men vi får väl hoppas på en bra kamratskap i alla fall. Nej, men nu måste vi skynda oss. Kom Evangeline, vi har massor som vi ska hinna med idag. Adjö allesammans" sade Mrs Malcolm och de gick iväg.
"Vad kul att vi träffade på er!" sade jag till James och Al.
"Ja, ska vi gå till morbror George? Jag vill se om det kommit några nya skämtartiklar" sade James.
"Mamma, får vi det?" frågade jag.
"Det är klart. Får jag bara fråga vart ni har er käre far nånstans?" frågade mamma Al och James som faktiskt inte verkade ha en susning.
"Öh, jag tror han gick med mamma och Lily in till quidditch butiken" sade Al.
"Jaja, då har de väl träffat på Ron och Hugo antar jag. Jag får väl gå dit och se efter så kommer vi efter er sen" sade mamma och gick åt ena hållet medan vi gick åt det andra mot Weasley's vassa varor.

Jag vet, rätt tråkigt kapitel, men ni får leva med det. XD

Jättebra meer

Super bra.

MER

jätte bra bevakar

tack allihop! ska försöka skriva mer i morrn får jag fråga en sak bara? jag vet att det inte hör hit, men jag har srkivit klart en annan ff, fast på engelska som handlar om Tom Dolders hemliga syster, så jag undrar om ni skulle vara intresserade av att läsa den?

självklart

Ofc!!!
Braa!!(Som vanligt alltså)

okej, jag ska bara avsluta den helt, så kan jag lägga upp länken här, det blir väl någon dag i veckan antar jag

http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=14260&page=1#p725245

Här är länken till min engelska ff om Tom Dolders syster

Kapitel. 4

När vi hade hälsat på farbror George och våra föräldrar kommit efter oss var vi tvugna att gå. Al skulle gå med de andra till Madam Malkin's och jag skulle gå med mamma, pappa och Hugo till Ollivanders. Äntligen var stunden inne som jag väntat på så länge.
En liten plinga hördes när vi steg in i trollstavsbutiken och en medelåldersman stod bakom disken och log glatt mot oss. "Hej och välkomna till Ollivanders" sade han och log ännu bredare. Han verkade trevlig tyckte jag, men han verkade lite för trevlig. Han var nästan lite läskig.
"Hej" sade mamma och pappa tillbaka.
"Ny rekryt till Hogwarts förmodar jag?" sade mannen och fäste sin blick på mig.
"Ja, just det" sade mamma.
"Ja, vad bra, jag ska bara ta mitt måttband här" sade mannen och rotade bakom disken bland några saker och gick sedan fram till mig med ett måttband i handen. "Vilken är din trollstavshand?" frågade han vänligt.
"Öh, jag är vänsterhänt" sade jag osäkert. Jag antog att trollstavshanden var den handen som man skrev med i alla fall.
"Kan du sträcka fram di vänstra arm?" frågade han och jag sträckte fram den och han använde måttbandet och mätte på några olika sätt. "Ja, då så" sade han till sist och gick iväg bakom några hyllor och kom strax tillbaka med en avlång ask. "Prova den här" sade han och öppnade locket på asken. "8 och en kvarts tum, pilträ och drakhjärtesträng som kärna." Han gav staven till mig och jag tog emot den och viftade lite osäkert med den. Fönsterrutan bakom mig fick ett hål rakt igenom sig. "Nåja, vi prövar en annan" sade mannen och tog upp sin egen stav och sade; "Reparo" och glaset blev helt igen. Han kom tillbaks med en ny ask och tog upp en annan stav som han gav till mig. "9 och en halv tum askträ med viliehår som kärna." Jag greppade den med min vänstra hand och en varm känsla spreds i kroppen. Några gnistor flög ut ur spetsen på staven. "Å, strålande!" sade mannen glatt. "Det ser ut som vi fick en träff! Ge mig staven så ska jag lägga ner den i asken igen och slå in den" sade han och jag gav honom staven. Pappa log mot mig och jag log tillbaka. Pappas stav var också gjord av askträ, hade han talat om för mig. "Sådär" sade mannen när han slagit in asken. "Det blir sex galleoner och tolv siklar" sade han och gav asken till mamma medan pappa gav honom pengarna. "Adjö" sade mannen och log brett igen. "Välkommen åter!"
Pappa pustade ut när vi kom ut ut butiken.
"Den där mannen var ju helknäpp!"
"Jag tyckte han var läskig till och med" sade jag instämmande med pappa. Mamma verkade inte hålla med.
"Å, nej då, han var ju jätesnäll."
"Men kom igen Hermione, int ens du ler ju så där mycket på tjugo minuter. Man kan ju undra om han har blivit utsatt för en uppmuntringsbesvärjelse som slagit fel och inte vill gå bort." Mamma himlade bara med ögonen åt pappa, men gav honom sen en puss på kinden; Hugo sträckte ut tungan i en äcklad min.

Också ett lite tråkigt kapitel, men i nästa börjar resan mot Hogwarts

Du skriver jätte bra