Att aldrig få se Hogwarts

_{Skrivet av Clementin:}
Nu kommer kapitel 2.
_________________________
Familjen Filch bodde grannar med en annan trollkarlsfamilj, familjen Pince. Familjen Pince bestod av en mamma, en pappa och tre döttrar. Argus hade alltid gillat den äldsta dottern, Irma. Hon skulle börja på Hogwarts i år, och Argus hade sett fram emot att gå i samma klass som hon. Men nu skulle han inte få träffa henne på hela hösten. Eller våren. Och kanske var det så kul på Hogwarts att hon stannade där till jul också? Argus gick ut i trädgården. I parken på andra sidan gatan stod Irma och gungade sina småsystrar. Hon kunde göra fart utan att ens nudda gungorna. En äkta häxa var hon. Hon skulle helt säkert få börja på Hogwarts, till skillnad från Argus. När Irma fick syn på Argus slutade hon göra fart och log stort mot honom.
”Vet du vad som kom idag?”, frågade hon och log ännu större. ”Mitt Hogwartsbrev!!!!”, ropade hon glatt och sprang fram till Argus.
”Fick du också ditt idag?? Ugglorna kanske gjorde sällskap på vägen!! Och nu kan vi sitta bredvid varandra på Hogwartsexpressen, och hamna i samma elevhem, och göra läxor tillsammans, och....”, sa hon men tystnade när hon såg Argus min.
”Ska det inte bli kul att börja på Hogwarts?”, frågade hon och såg lite förvånad ut. Utan att tänka sig för slog Argus ner henne på marken och stampade på henne.
”LYCKOST!!!!”, skrek han och började springa hem. Han smällde igen ytterdörren hårt efter sig och lade sig på golvet. Nu skulle Irma hata honom resten av livet. Han skulle aldrig mer få sitta bredvid henne framför sjön, och höra hennes skratt och fantisera om Hogwarts. Och aldrig skulle dem låna sina föräldrars trollstavar i smyg, och öva på besvärjelser. Han sprang upp för trappan och in i sitt rum. Han kastade sig på sängen och började gråta. När han hade gråtit färdigt var hela sängen blöt. Han låg tyst en lång stund. Sedan satte han sig fort upp. Ett litet ljus tändes i honom. Ingen hade sagt att han var ynk! Han hade ju inte ens besökt Sankt Mungos! Och, han hade ju aldrig försökt göra något magiskt. Kanske var han ändå en trollkarl!!

Vid middagen den kvällen var Argus väldigt glad. Han åt med god aptit och pratade glatt med sina föräldrar. Men båda två såg allvarliga och oroliga ut.
”Vad är det nu då?”, frågade Argus efter att ha babblat på om massa onödiga trollformler. Han var livrädd för att de skulle ta upp att han kanske var en ynk.
”Jag pratade med mrs Pince innan middagen.”, började hans mamma.
”Hon hade hittat Irma medvetslös med båda benen brutna i parken idag.” fortsatte hon. Argus andades ut. Hans föräldrar hade nog inte tänkt på det där med ynkar än. Men sedan började han känna sig dum. Han hade ju inte menat att skada Irma!
”Dessutom hade hon mycket magi i kroppen just då. Det gjorde att hon blev allvarligt skadad. Hon ligger nu på Sankt Mungos, och kommer inte kunna börja på Hogwarts i år.”, lade Argus pappa till. Argus svalde. Nu hade han förstört hela Irmas år. Kanske till och med hela hennes liv!

_{Skrivet av Nevilleloo:}

Vad du än gör, du måste skriva färdigt den!!!!!!!!!!!!!!!!

_{Skrivet av Clementin:}

Det ska jag göra Mer kommer imorgon.

_{Skrivet av AlvaRawenclaw:}
Sorgligt

_{Skrivet av Nevilleloo:}


Ja visst är det, men han är lite överdrivet taskig i HP böckerna

_{Skrivet av LouGreen:}
kom och tänka på hur hemskt det skulle bli att inte få börja hogwarts!!!!!

_{Skrivet av Clementin:}

Visst är det!! Tycker så synd om Filch Jag har en känsla av att han var glad och snäll innan han fick reda på att han inte var en trollkarl...