(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

" Hål käften och lämna mig ifred sa Adam ilsket hans mamma hade just förstört både hans och Alice liv

"Hennes mor ringde nyss" fortsatte hans mamma och ignorerade honom. "Hon gråter bara och vill svälta ihjäl".

" Hon vill svälta ihjäl för att inte jag är hos henne sa Adam ilsket och märkte sina bröder bakom mamma toppen kan de inte bara låta honom vara ifred?
" Låt mig vara ifred skrek Adam ilsket

"Jag vet" flinade hans mamma pcj tog fram telefonen hon haft bakom ryggen. "Om man lyssnar noga hör man verkligen hur hon gråter".

Adam såg ilsket på sin mamma ville hon förstöra han och Alice liv visst hon fick förstöra hans men inte Alices liv han ville inte höra henne gråta
" Snälla Alice gråt inte sa Adam och hoppades att hon hörde

Alice hörde något som lät som Adams röst och tittade upp med rödgråtna ögon. "Adam? Vart är du?" frågade hon med svag röst.

Adam lyckades ta telefonen från sin mamma
" Jag är i telefonen Alice ta den så hör du mig bättre sa Adam
Arvid vaknade med ett skrik

Alice plockade upp telefonen: "Adam?" frågade hon med darrig röst och svalde gråten.
Polisen kom inspringandes. "Hur är det?".

" Ja det är jag sa Adam lugnade han gav sin mamma en ilsken mördarblick han ville lugna Alice men göra det ensam
" Allt är bara så mitt fel sa Arvid och grät hans mamma hade talat om för honom hur mycket det var hans fel att de andra hade skadas han grät och sprang till hörnet

Hans mamma skrockade bara tyst och gick ut med hans bröder.
"Hur kan vi prata? Jag trodde din mamma..." Alice kunde inte ens avsluta meningen.