Pirates! PRS Medi & Vidomina

"Fast jag tror denna är en ny favorit om inte rödbetan." Hon log mjukt och kysste hans arm och så ner på sin sovande dotter.
"Hon är en ängel."

Roy nickade och såg ner på Lily i Miliahs famn. "Jag ska se efter Ethan, se om han behöver hjälp." Han ursäktade sig för att gå mot Ethan vid rodret. Ethan skulle behöva att någon bytte av honom ändå. Roy skulle erbjuda sig.

"Kiliah, älskling. Kom, jag har gjort ordning för en fotmassage till dig. Här, i bädden."
Det var Zydar som talade. Tjänarna hade tappat upp en fotbad åt henne, med oljor som doftade ljuvligt. Inne i deras rum stod badet placerat vid en av stolarna.
Zydar hade gjort allt för att behålla sin skepnad som den unge mannen med guldhåret. Kiliah skulle snart föda hans arvinge. Han skulle inte bli ertappad som sitt sanna jag. Inte när de var såhär nära.

Hon nickade och gick för att lägga ner Lily i sin krubba och hon kysste hennes kind. Efteråt gick hon till John.
"Kapten vad kan jag göra?" Hon log när hon satte upp håret i en knut.

Kiliah såg upp från boken och log mjukt.
"Åh älskade du är för snäll." Hon lade ifrån sig boken och tog sig upp.
"Men du vet att jag är kittlig under fötterna."

John stod böjd över kartan inne i sin kammare för att lokalisera kursen. Skulle de närma sig okänt land? Nej, så kunde det väl ändå inte vara? John hade rest mycket, kände till det mesta. Hade han missat något?
När Miliah visade sig inne i hans rum såg han upp och sträckte på sig. "Miliah." Han såg ner på kartan. "Ibland sviker mitt minne mig, Miliah, jag behöver fräscha upp det då." Han syftade på kartan och log mot henne. Han pausade och insåg att hon väntade sig ett svar från honom. "Kan du se efter tvätten? Eller är det för mycket begärt? Vi behöver ombyte när vi närmar oss värmen, det verkar som att det är ditåt vi ska."

"Åh, de ska nog ta väl hand om dina fötter.", svarade Zydar henne och hjälpte henne upp för att leda henne till stolen. Han tog boken från hennes grepp och placerade den på bordet bredvid. "Blunda nu, vila dig. Tjänarna tar väl hand om dig. Jag menar.. er." Han sträckte sig för att röra vid hennes mage. Känna livet. Glädje spred sig i honom.

Hon skrattade mjukt och skakade på huvudet.
"Apsolut inte John. Jag kan med glädje hjälpa er med tvätten och jag har velat göra något nyttigt i några veckor nu." Hon log svagt.

Kiliah slog sig ner och såg på honom.
"Älskling det är snällt men måste jag ha.." Hon kände vattnet och kved till. Hennes fötter gjorde så ont.
"Mamma!" Sammi bars in och hon log mothonom.
"Hej älskling."

"Tack, Miliah. Du gör oss en stor tjänst." Han gick runt bordet för att ta hennes hand i sina och kramade om den. "Du är god. Tack.", sa han igen och släppte taget. "Jag kan skicka Roy att hjälpa dig snart."

Zydar log varmt mot Kiliah, men vände sig då han hörde Sammis stämma. Han upptäckte Sammi och backade undan ifall de skulle räcka över Sammi till Kiliah. "Ta det lugnt, Kiliah. Andas. Njut." Zydar gick fram till barnet för att plocka upp Sammi i sina armar som skrek till då Zydar fångat upp honom. "Åh, han har säkert bara magont."

Hon log mot honom och skakade på huvudet.
"Jag har inga problem att göra allt själv John." Hon log mot honom och nickade.
2Då ska jag se till att börja med att tvätta då."

Hon skrattade.
"Magont igen? Zydar älskade han skriker varje gång du tar upp honom. Han är lite tjurig bara." Hon log mjukt.
"Kom här älskling."

John nickade tacksamt åt hennes håll och gav ifrån sig ett ljudlöst skratt. "Om du är säker på det, så. Faktiskt vore det bra om jag fick behålla Roy. Jag kan behöva hans hjälp."
Han vinkade åt Miliah innan han ställde sig över kartan igen för att lista ut kursen på deras färd.

"Varje gång? Nu överdriver du, kära. Jag och Sammi kommer bra överens, inte sant?" Han höjde Sammi för att se in i hans blick, men Sammi började gråta och fäkta med armar och ben, det var tydligt att han inte ville vara i Zydars famn. "Här, han saknar sin mor.", konstaterade Zydar då och räckte över honom till Kiliah.

"Då gör vi så. Du tar Roy och jag tar hand om tvätten." Hon log och gick ut för att samla ihop alla kläder och hämtade en hink med vatten som de brukade dra upp vatten med.

Hon tog emot sin son och log.
"Mamma" Han kramade om henne och Kiliah log stort.
"Åh älskade."

Roy gick fram till Ethan för att byta av honom. Ethan räckte en aning motvilligt honom smycket och backade undan för Roy att ta över rodret. Roy höjde blicken och såg ut över vattnet. Han sneglade åt Cuns håll. Kanske han visste var de var påväg någonstans? Det var ju ändå Cun som hade kommunicerat med Zydar tidigare.

Zydar slängde en blick åt deras håll och log en aning påtvingat. Han kallade på tjänarna att se efter Kiliah. "Kiliah, ta det lugnt nu, låt de hålla i honom, så du får vila."