Skriva av sig-tråden

_{Skrivet av uniquorn:}
Jag känner mig bara så annorlunda jämfört med mina vänner. Jag är mycket mognare än dem och känner mig som tjugo eller något. Jag leker inte, vilket de gör, och de har själva sagt att de tycker att jag är tråkig m.m. Jag ska förhoppningsvis byta skola, men om jag inte kommer in så vet jag inte hur jag ska göra Det känns som om att jag bara är med dem för att de vill vara snälla, inte för att de vill vara med mig. Jag är alltid i vägen. De har problem i gruppen med "du väntar aldrig på mig" och "det känns som att du inte vill vara med mig", liknande. Det känns bara så komiskt att de kommer och berättar det för mig, som aldrig blir väntad på, de springer iväg och bryr sig inte om vad jag gör. Jag vill inte sitta på en bänk och läsa varje dag när de leker mamma pappa barn eller något liknande. Jag hoppas att jag kommer in på min nya skola så att jag kan hitta någon liknande mig. Jag tycker inte att det är något fel på mina vänner, tvärtom så är de underbara människor, men jag blir liksom bortglömd som en tråkmåns. Jag kan vara så himla knäpp när jag verkligen hittar någon att prata med (eller när jag är trött), så jag hade varit en helt annan människa om jag inte hade varit så rädd för att bli undanpuffad hela tiden.
Samtidigt så vet jag att jag är tråkig, jag vill aldrig vara med någon när de väl frågar, och jag förstör alltid allting när de andra vill göra något. Jag känner mig fel. Jag önskar att jag hade varit född i en äldre kropp om det hade gått, hehe.

_{Skrivet av Linn Lumos:}


Jag är verkligen ledsen