PRS Emma07 & elin-15

Laura suckade lite och såg på honom. Hon såg upp då läkaren kom in i rummet.
"Är det du som är hennes man?", frågade han Tony.

Tony såg på läkaren.
-Ja,sa han

Läkaren såg på honom.
"Ah. Får jag tala lite med dig?", frågade han.
"I enrum", sade han sen.

Tony såg på läkaren. Han nickade och gick efter honom it.

Läkaren gick ut och gick in på det lilla kontoret bredvid, satte sig ned.
"Tänkte du ville höra lite om läget för Laura", sade han.

-Låt mig gissa,dålig nyhet,suckade Tony

Läkaren såg på honom och suckade.
"Kan man väl säga. Som du kanske förstått är hon alldeles för undernärd, och det blandat med cancern gör att hennes kropp börjar stänga ned. Vi ger henne näring intravenöst och borde kunna se resultatet ganska snart, hennes liv hänger i princip på det tyvärr", sade han och gjorde en kort paus.
"Positivt är ju åtminstone att cancern inte verkar ha spritt sig. Men hon är också ganska så deprimerad", sade han.

Tony slöt ögonen. Han kände hur hans kropp inte orkade mer. Snart föll han ihop på golvet.

Läkaren gick snabbt runt bordet och kollade till Tony, tryckte snabbt på nån knapp på en interntelefon vid hans bälte som slog larm

Tony låg medvetslös på golvet