PRS(Dragon Fantasy)

När allt var klart efter ett tag började Ina röra på sig. Ögonen fladdrade till, hon var blek men verkade i övrigt okej.

"Ja bra, man behöver det ibland, för självförsvar." sa Ian, döda för nöjet var inte bra, men detta var okej.

Stefan var snabbt där och tog hennes hand. "Ina?" undrade han oroligt och smekte hennes kind.

Selina sa inget utan bara tog hans hand och började gå. Hon frös nu och ville bara in.

"Mmm?" mumlar Ina svagt och ser på Stefan.
"Det är okej." sa hon med bleka kinder, men verkade ändå bra.

De kom In och Ian tog henne till sitt rum och drog ner henne i sitt knä framför brasan.

Läkaren studerade henne. "Vila, jag återkommer om någon dag och ser hur det är". Sedan försvann han. Stefan såg efter honom.

Selina lutade sig mot Ian och blundade lätt. Brasan var värmande och betryggande. "Jag älskar dig" mumlade hon.

Ina nickade men satte sig upp då han gick. Hon var blek och lätt yr, ärret smärtade i sig, men psykiskt var hon på topp.

Han la armarna om henne och kysste hennes kind, "Älskar dig med." sa han ömt, det gjorde han verkligen.

Stefan rynkade på pannan och la varsamt ner henne igen. "Vila Ina...För dig och barnet".

Selina var tyst en stund och bara njöt av värmen och hans famn. "Vet du" sa hon tillsist. "Det känns faktiskt bättre nu...". Hon hade fått sin hämnd mot männen.

Ina stönade, men gjorde som han ville.
"Men det är bra, det är bara benet." protesterade hon trött och förbi men ändå pigg efter striden, hon hade älskat den.

Ian log, "Vad bra." sa han och kysste henne med strålande ögon. Han var glad att hon mådde bättre, att hon gjort det.

Stefan smekte hennes mage. "Men du mår ändå bäst av att vila". Han la sig vid henne sen.

Selina vände sig om mot honom och besvarade ömt kyssen innan hon la huvudet mot hans axel och kysste mjukt hans nacke.

"Troligen" erkände Ina slutligen och la sin hand på hans, på den lilla utbuktningen som syntes där, deras barn.

"Jag tror du ska bada." log han och bar henne till badrummet, tappade i vattnet, hon var blodig och smutsig.

Stefan kände efter ordentligt, ifall han kunde känna sitt barn mer. "Jag undrar vad våra syskon kommer säga när de får veta" log han.

Selina nickade sakta och tog sig ner från hans famn i badrummet och klädde av sig och kröp ner.