De utvalda

Ethan ryckte på axlarna. "Säger du det så". Han hade kvar handen vid hennes mage och hans bröder kom fram. "Vi kommer få ett syskonbarn" halvsjöng de lyckligt. Ethan skrattade till och log mot dem.
"Vad sägs om att gå tillbaka Eletha?" frågade han sedan. Han trodde hon säkert inte ville vara omkring hans exalterade småbröder.

"Låter bra." sa Eletha som var irriterad över hans bröder men ville inte skrika åt dem. Hon reste sig sakta upp och tackade modern för lektionen samtidigt som hon smärtsamt tog sig om ryggslutet, hon stönade lätt till men gick ut med Ethan.

Ethan la en arm om Eletha och började gå. "Ursäkta mina bröder" mumlade han då de var utanför. "Men de är bara väldigt glada". Han hjälpte henne tillbaka till värdshuset och upp till rummet.
"Vad sägs om massage nu då?" frågade han leende och satte sig på sängen.

"Jag märker det." flinade Eletha lite och nickade då han sa det om massagen, "Det här är bara början, hur fan ont ska det inte göra i slutet." sa hon tungt och vände sin rygg åt Ethan. Dock tänkte hon inte på att hennes kropp ännu inte var så stark efter sjukdomsperioden.

Ethan la sina händer vid hennes rygg och började varsamt massera henne. "Vi har kvar lite smärtlindrande örter" försökte han trösta.
Han masserade hennes rygg en bra stund och gick sedan till axlarna. Och när de var färdiga dök han ner med händerna till hennes höfter och började knåda varsamt där.

Eletha skakade på huvudet, hon gillade inte smärtstillande, man skulle stå ut med smärtan. Men kanske? Hon tyckte inte om det, men hon brukade inte heller ha såhär ihållande ont.

Ethan satte sig bredvid henne då han var klar med hennes höfter och la en arm om henne. "Bättre?" frågade han mjukt mot hennes öra och kysste henne lätt.

"Mmm, mycket bättre, tack." sa hon ömt och kysste honom mjukt, även hennes humör verkade ha blivit bättre, att han stod ute med henne förundrades hon.

Ethan log stort. "Så bra, jag vill gärna hjälpa dig, säg till bara". Han drog henne intill sig och drog in hennes doft.
"Du är ändå inte lika sur som min mor var...än. Hon brukade kunna jaga ut mig och far ur huset med kvasten när vi råkade komma in med smutsiga skor".

Eletha skrattade, "Förstår jag, för ni städade väl inte efter er?" sa hon roat, "Jag hade nog mer tvingat dig att hämta skurhinken och sen glatt sett på då du skurade." flinade hon. "Jag vill ha en egen stuga..." sa hon sen drömande, en med Ethan och deras barn.