The cold in our bodies [PRS]

"Och kommer hennes kammarjungfru med och den där pigan? Jag tycker de ställer till det för henne." Cecilia såg efter Alice och tog sin bägare.
"Det borde inte vara så svårt?"
Alice i sin tur hade gått i en korridor för tjänare och hittat till köket.
"Skulle jag kunna få några köttben till?" Frågade hon mjukt trots hon var rasande.

"Nej, tvärtom. De ger henne ett lugn. Hon trivs bra med dem. De kommer inte att vara något hinder.", sa Hugo och tittade upp på Cecilia med en självsäker blick. "De kommer att följa med. Tja, så långt de får vara med.", sa han och ryckte på axlarna. De planer de hade för Alice var kanske inte anpassade att passa alla i omgivningen.

"Ja, här.". Det var samma flicka som hjälpt till att leda de till Alices rum, den gången de inte hade hittat. Hon satte över köttbenen i en korg och räckte över till Alice.

Hon nickade och såg mot elden.
"Då vet jag.. Men hennes häst då? Den ser ut att ha badat i silver. Vad kommer du göra med den? Är den fortfarande hennes?"

Hon tog emot dem och gav en till Avgrund som tog den och hon log.
"De är fromma som lamm till största delen. Så ni har inget att frukta om dessa skrämmer er."

"Hennes häst?" Hugo tittade oförstående på Cecilia och försökte dra sig till minnes av hästen som Alice kommit dit med. "Hm.. Kanske du vill ha den?", föreslog han. Han hade ingen plan för hästen och han behövde den inte heller. "Eller så säljer jag den. För ett bra pris!" Han skrattade.

Tjänstekvinnan svarade inte Alice. Utan sänkte osäkert blicken och nickade sedan till svar för att sedan ursäkta sig. Hon gick tillbaka för att göra klart sina sysslor i köket.

"Nonsens! Jag tar gärna den. Den är otroligt vacker. Vad är det för ras tror du?" Frågade hon och lade huvudet på sned.

Hon kom upp och såg Lottie i rummet.
"Alice?" Frågade hon och tog sig fram. Smekte hennes kind och skakade på huvudet.
"Vad har de gjort nu?" Hon ledde in henne och stängde dörren efter dem och log mot Avgrund.
"Ska jag hämta något åt dig? Blev du mätt?" Hon började snöra upp hennes klänning.
Alice skakade på huvudet bara.
"Jag vill hellre svälta än att äta deras mat." Sa hon lågt.

"Jamen..Då är den din!" Han höjde handen gillande åt hennes håll och skrattade igen. "Det vet jag inte. Har du någon aning?", frågade han.

Olivia gick fram för att hjälpa till att få på Alice mer bekvämare kläder. "Jag hatar att det här händer dig. Igen." Hon skakade ogillande på huvudet. "Vad ska vi göra? Vad kan vi göra?"

"Om jag visste skulle jag väl inte fråga? Jag har aldrig sett något så vackert. Kanske det är den ända i sitt slag?" Sa hon mjukt.

Hon såg på dem och såg på Avgrund och Atlant.
"Bål borde vara tillbaka om någon timme." Hon såg på dem och satte sig i sängen. Hon såg sliten ut och slöt ögonen.

"Det har du rätt i!" Hugo ryckte på axlarna. "Ja, kanske det är så. Ska vi gå och ta en närmare titt på den?", föreslog han och reste sig upp.

"Jag ska möta honom då.", bekräftade Olivia och nickade samtidigt som hon såg oroligt på Alice. "Du kanske behöver vila dig ett tag? Ska jag lägga på mer ved i brasan?", försökte hon och gick fram till spisen för att lägga in ännu ett vedträ.

"Ja det låter som en bra plan. Kommer ni med pojkar?" Hon såg på Leo och Rion. Tristan log och reste sig.
"Jag stannar nog kvar. Jag ska till mitt kontor..."

Hon såg på dem och slöt ögonen.
"Ja gärna. Men ingen får lämna mig. Atlant och Avgrund kan inte tala... Så snälla om någon kommer, be dem att gå."

"Pojkar?" Rion gav ifrån sig ett litet skratt och ställde sig upp han med. Leo följde sin väns exempel. "Ja, vi kommer med. En liten bit frisk luft..", mumlade Rion och bytte en blick med Leo innan de vände sig till Hugo och Cecilia igen.
"Dåså.", sa Hugo muntert och gick före de andra. Ut i korridoren och sedan till ingången till slottet.

"Nej, vi lämnar dig inte.", försäkrade Olivia Alice och satte sig försiktigt ner på sängkanten för att stryka hennes hand, lika försiktigt.