Pirates! PRS Medi & Vidomina

Han reste sig och hämtade Lily och vaggade henne.
"Du är din mor lik. Lika tjurig och söt." Han log och såg sedan på John.
"Så hur gick det med hennes födsel? Alltså Miliahs. Lily ser frisk ut."

John såg lite oförstående på honom. Det var ändå inte hans berättelse att säga? Och dessutom var ju Miliah Davids bror, säkerligen kunde hon väl berätta för honom? Men ändå frågade David John. Så han bestämde sig för att svara. Han iakttog Lily i Davids armar och log litet. "Jag är inte säker, men jag tror Miliah födde i huset de fått av oss. Hon och Roy var där. De hjälpte nog varandra." Han höjde glaset till munnen igen för att smaka av drycken. "Lily är stark, helt klart. Som sin far. Lika rar som sin mor."

Han log och nickade. När Lily hade somnat om gick han och bäddade ner henne igen och kom tillbaka till rummet.
"on är söt. Vill du ha barn Jon?"

John tvekade först. Trots att Kiliah inte var hans genom blod, så hade de ändå funnit varandra i familjeband. "Kiliah. Kiliah är min dotter.", sa han då och sträckte på sig. Plötsligt kände han inte för att prata mer, det var sent, och så snart solen visade sig igen skulle de göra sig klara för avfärd. De skulle dessutom hinna handla mer proviant för resan tillbaka.
John såg på David och pressade ett leende åt hans håll. "Jag tror jag tagit mitt sista glas för kvällen, vad säger du? Är det dags att sova kanske? Här..", han sträckte sig efter kistan igen och fiskade upp några mynt för att skjuta de över bordet till David. "Ta de här, tacka din fru också. Nästa gång hinner vi kanske träffa barnen också?", skrattade John och stängde igen kistan igen.

David hajade till och såg oroat på honom. Hade han sagt för mycket? När David tagit emot myten nickade han och log.
"Självklart låt mig hälsa henne det och sov nu riktigt gott John och självklart kommer du att få träffa barnen nästa gång." Han vinkade innan han lämnade skeppet med alla skatter han fått.

"Så lite så.", sa John och vinkade åt David innan han gäspade stort och lade sig ner i sin bädd inne i kammaren. Han somnade strax därpå, utan att sett till de andra eller bytt om.

På morgonen gick Miliah upp när hon hörde männen ropa och tog med sig Lily upp.
"God morgon. Ska jag laga frukost eller har Cun redan gjort det?" Hon såg upp på John och Lily såg honom med och tjöt förtjust.

Morgonen därpå visade sig Ethan på däck med de andra. Efter den långa vilan så hade han återhämtat sig en aning. Han försökte följa sin plikt, som kaptenens högra hand, och sökte sig till John för att diskutera dagordningen. När Miliah sedan visade sig såg de båda åt hennes håll. Ethan log matt åt henne. "Tack för att du såg efter mig, Miliah. Du är snäll."
John såg på Ethan för att vänta in om han hade något mer att tillägga. När han inte sa något mer tog John till orda. "Godmorgon, Miliah. Och Lily." Han log stort åt Lily innan han såg på Miliah igen. "Jag har inte sett till Cun än, så jag gissar att han inte står för frukosten. Du får gärna laga den åt oss."

"Åh du var så trött så att det var bara min plikt." Hon log och hon skumpade Lily glatt.
"Men då gör jag i ordning frukost då. " Hon kramade lätt om Ethan.
"Nu ska vi rädda henne."

Roy kom efter Miliah när han såg henne korsa däck för att gå ner till köket. "Godmorgon, min kära. Och Lily, älskling."
Roy placerade en arm om Miliahs rygg. "Jag och några till ska handla för avfärden, finns det något du behöver?" Han såg på henne med ett leende.