När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

Fai såg bara på dem, skulle de stå här hela kvällen?
"Nej det skall vi inte, men vi kan inte rusa in heller" sa Severus allvarligt och Fai ville slå dem allihop. han visste inte hur mycket Jezebel skulle klara av och de bara stod där
"Han har haft det värre" sa Cara lågt och Fai bara stirrade på henne "men ni stannar här medans jag går in och avleder Alexis" sa hon och lämnade dem innan någon hann stanna henne och Fai visste inte vad han skulle göra

Xenia såg efter Cara och så sen på Alexis och Jezebel. Hur kunde han bete sig sådär? Mot sin egen son, även om nu det inte var ovanligt, tänkte hon och slängde en blick på Fai. Men höll sedan ögonen på Cara för att se vad hon skulle göra.

Fai bara stirrade på sina föräldrar och han visste inte vad han skulle göra. Alexis stannade upp och såg på Cara och log
"Nej men vad trevligt min kära" sa han kallt och Cara röjde inte en min
"Låt honom gå" sa hon bara och Alexis skrattade
"Han är min son! så nej" sa Alexis och ställde sig bredvid Jezebel som nästan var medvetslös och la en hand på hans huvud
"Han är ingen ägodel Alexis!" sa Cara allvarligt och Fai bara önskade att Alexis kunde dö
"Säger vem? Han måste betala för min arvssynd så som Draco fick Fai betala för sin" sa Alexis och Caras ansikte förändrades ögonen blev röda och Fai rös till, det var inte hans mor framför honom, det var någon annan. hon var nästan som, ja Voldemort

Xenia såg förskräckt på hela senen framför sig. Och vadå arvsynd? Xenia hoppades bara att Alexis skulle dö, varför plåga sin son så?

Fai såg på de andra och tänkte gå men Severus stannade honom men Fai kände att ögonen var röda och han puttade bort honom och Sirius försökte stoppa honom men stannade när han såg ilskan hos Fai. han gick ut till sin familj.
"Nu får du väl ge dig!! vad är det för fel på dig?" skrek Fai och såg på Alexis som faktiskt hoppade till, men hämtade sig snart
"men vad trevligt, hela familjen är samlad" sa han och log kallt
"Ja visst är det trevligt" sa Fai och gick kallt mot Alexis med höjd stav och Cara bara stod bredvid och stirrade på dem

"Fai" skrek Xenia till och Alexis såg mot demi mörkret "Fler gäster" log han och Sirius nickade åt Xenia och förvandlade sig till hund och efter ett ögonblick hade Xenia förvandlat sig till panter. De gick in och Lily och Sev följde efter dem.

Fai såg inte på Xenia utan hade bara ögonen för Alexis, han önskade verkligen att den här manen skulle lida och sedan dö. han ville att han aldrig mer skulle skada hans far eller oroa hans mor. han ville att han skulle försvinna för gott.
"Vad trevligt att se er alla samlade här" sa Alexis och log elakt men backade när Fai kom närmare, han hade fortfarande piskan i handen och Fai duckade när den ven emot honom. han höjde sin stav och sectumsempra träffade Alexis i magen och han kände blodet sipra fram och han försökte stoppa blodflödet men Fai lät honom inte. han tänkte inte låta honom komma undan

Xenia förvandlade sig åter till människa hon var bättre att försvara sig med staven än enbart med klor och tänder, hon hade inte övat på det. Sev och Lily gick över till Jezebel och Xenia höll koll på Fai vad han tänkte göra. Det var inte hennes sak att göra något, det var inte hennes fader.

Alexis såg bedjande på Fai men hans blick var som is. och Fai tänkte ta reda om man kunde dö i himlen.
"Fai" sa Lily bedjande men han lyssnade inte på henne och han såg på Alexis andehämtning bli långsammare tills han slutade andas helt. Fai kände en hand på sin axel och hans mor såg på honom och kramade sedan om henne och han återvände till normalt och kramade henne tillbaka.
"Hur är det med Jezebel?" frågade han oroligt och såg på sin far som var medvetslös och Caras leende försvann och Fai såg förfärat på dem

Xenia såg förfärat på Fai men sa inget, hon tyckte inte att det var något fel med att döda. Men att plåga någon till döds sådär, det var hemskt. Men hon antog att Alexis fick igen för allt Draco hade orsakat Fai. Tillsist slutade Alexxis och andas och Fai verkade gå till sitt normala jag. Xenia slog ner blicken på Jezebel och sen på Sev som knäböjt vid honom. "Han lever väll?" Sa hon förfärat.