Skriva av sig-tråden

Yup! Det är svårast i början, jag ville möla allt som hade med gluten att göra och blev galen av tv-reklam för mackor xD Men sen blir det enklare

Alright, jag fattar

Hahah, omg. Men tack för varningen. x)

Haha, varsågod xD

Folk: Omg, nu har jag läst alla harry potter böcker hundratiotusen gånger!! Och nu ska jag börja med alla sagan om ringen, odyséen och illiaden!

Jag: Jag är stolt över att jag ens kom igenom Harry Potter serien EN gång! Alltså att jag ens klarat av att ta mig igenom dem alla!


D:

Do I own a smartphone? Or does a smartphone owns me? ..

Folk är olika, dessutom har du add, så jag tkr inte din situation är konstig alls. Min sambo har adhd o han kan knappt ta sig igenom en bok om det så är om hans favorit sak i hela världen medans jag (typ motsatsen till adhd, vad det nu är) läste (som exempel) ut hela twilight-serien på tre dagar när jag var yngre.

Må inte dåligt över det, finns säkert annat du e bra på som jag är helt värdelös på.

När folk råkar komma in mitt i en konversation och stirrar på en som om man vore galen. ^

Well, om jag sitter och berättar om hur jag och min bf, som förövrigt är hemlig agent och en av världens bästa hackers, sitter inlåsta i en fängelsecell tillsammans med hans sedan länge okända och bortsprungna tvillingbror, -och- en robot som han har byggt (och lärt ett helt nytt spåk så att dem skall kunna komunicera) är utanför och samlar in information för att vi skall kunna fly..

Då är chansen rätt stor att det bara är ett spel diskussionen handlar om.. xD

i'm lonely. Vill någon bli min bästis? Jag skulle vilja ha en. Eller en nära vän i alla fall.

Hejsan finns här om du vill uggla ♥

"If you can't focus, you can't help anyone, you will end up not as the problem solver but the wandering idiot. Life will only become more difficult, if you get trapped in your own world.
A person is bound to fail if no one is there to support him. If you look around with a bit more sincerity, you'll fint that you're surrounded by good people, more than you think.

And the emptiness always begs the question that I'd buried deep within. But those words will have heavy consequenses, so please be careful of what you say.

When I was very little, there was a tanged ball of thread inside my mind. I ignored it, thinking that I don't care. But.. the ball just kept getting bigger and bigger. All those tangled threads... most people can't see it. And I ignored those threads myself too. It's more comfortable to ignore it. But the contradiction is.. I didn't want to see it, but I wanted someone else to see it.
So.. I thought I could live on with just having one creature who'd always accept me, even if I can't rely on it.
I always sat on the wooden shelf and stare at the same scenery. I've always stayed still, I don't know how long it's been.
I stayed still, glancing att people occasionally passing by and looking for something to catch their eyes on the shelf. And I remember that one single moment, when someone held me up. I knew this would happen one day. We are all destined to be held up by hands we've never seen and be theirs. Curiosity was just like a whim that visited me temporarily and
sporadically.
I feel as if all my threads will untangle.

Once the moon goes up, people get super sentimental.
Like the late night sentimental syndrome or something like that.

It exist, you can't ignore the power of the stars, detonator for your sentimentality."



♠