Rollspelare & Wolfy prs

Jason skrattade lågt och smekte hennes kind lite försiktigt, han älskade henne verkligen enormt mycket. Han sneglade ner på hennes händer och slöt ögonen i några sekunder.

Efter en stund makade hon sig närmare honom för att kunna begrava sitt ansikte mot hans hals, drog in den goda doften av honom. Hennes ena hand letade sig upp till hans hår för att trassla in fingrarna i de mjuka lockarna.

Jason höjde ena ögonbrynet och tittade leendes ner på henne. Hon var verkligen liten och mysig. Han kramade om henne lite hårdare och slöt sedan ögonen.

”Vad är historien bakom dina tatueringar?” frågade hon efter en stund och kikade upp på honom, bara för att ögonblicket senare gosa in ansiktet mot hans hals igen. Den saken hade hon undrat över länge men aldrig tänkt på att fråga.

"Ehm... Det var min version av att utsätta mig själv för smärta istället för att ta droger så mycket. Det blev som ett självskadebeteende." sade han bara och ryckte på axlarna. Det var inte djupare än så, hans tatueringar hade inte särskilt sentimentala meningar, vissa hade det, men de flesta var mest för att han ville känna något.

”Å,” andades hon bara och nickade lite, visste inte riktigt vad hon förväntat sig egentligen men ledsen blev hon i varje fall. Det gjorde ont i hela henne att veta hur dåligt han hade mått och att han hade gjort mycket som på ett eller annat sätt skadat honom.

"Jag mår bra nu, bebis." log han och kysste hennes huvud. Han slöt ögonen och log för sig själv en stund. Han ville inte att hon skulle bli ledsen eller något, vilket han nästan direkt förstod att hon blev.

Leah ville inget hellre än tro på att han talade sanning, men en liten del av henne fortsatte grubbla över det hela. Hon ville Jasons bästa, och bara tanken av att han gjort sig illa till följd av depression och liknande gjorde henne upprörd. Trots att det enligt honom tillhörde det förflutna.

Han skrattade lågt åt hennes fundersamma min och kysste henne mjukt. Han hade verkligen inget att må dåligt över längre.
"Vad ska jag vara ledsen över? Min perfekta flickvän som jag dör för? Mmm, är jättedeprimerad över det." flinade han och kittlade henne.

”Jason,” suckade hon då hon tyckte att det var ett allvarligt ämne som inte bara skulle viftas bort för att han mådde bra, men kunde inte låta bli att glömma bort det för en stund då han började kittla henne. Hon vred skrattande på sig som en ål och försökte få bort hans händer.