~Vi Möts På Hogwarts~ [Öppet Roll]

Jag sträckte över en chokladgrora till henne och log strot.
"Så hur gammla är ni" frågade jag nyfiket flickorna.

Jag tog emot chokladgrodan och log.
" Tack," sa jag " jag är tretton och ska börja mitt tredje år."

''Jag är 11 och ska börja mitt första år. Jag tycker att det ska bli så roligt!'' jag hoppade upp och ner av förväntan. ''Tror ni att det är som i böckerna?'' tillade jag viskande.

Emma(Amity)
" Jag tänker inte spoila något för dig," sa jag " ledsen, du får upptäckta det själv."
" Please?" sa Limwa och gjorde valpögon

Limwa
''jag är så nyfiken! Snälla, jag spricker snart!''
jag ville så gärna veta. Men Emma/ Amity såg bestämd ut, men man kunde fatta att hon hade roligt.

Jag log när Limwa ville få mig att avslöja hur det var. För att leda deras tankar på andra spår( see what I did here?) så frågade jag
" Vill ni följa med in i kupén igen?" frågade jag och log mot Limwa och Elvira. Limwa nickade, men Elvira skakade på huvudet.
" De kommer bara skratta åt mig, dessutom vill nog Ally inte ha mig där."
" Strunt prat," sa jag " hon är jättetrevlig, men om du inte vill kanske vi kan leta upp en ny kupé?"

Oj oj oj... hehe superduper jätte sen och absolut sist... hoppas ni tycker det är okej att jag hoppar in nu...?

Neona

Det hade gått nästan tio minuter sen tåget startat men jag hade fortfarande inte hittat någon kupé utan bara gått fram och tillbaka i gången som en komplett idiot. Jag spanade in genom rutan på kupén jag passerade och såg tre tjejer ur min årskurs glatt sitta och prata. Med en grimars gick jag förläget vidare. Jag hade alltid blivit isolerad och ignorerad sen jag förra året kolappsade totlat och blev mer eller mindre som en levande död under flera månader efter händelsen som fortfarande fick mitt hjärta att stanna av sorg. Sen dess hade alla totalt tappat förtroendet för mig.

Nästa kupé jag passerade innehöll ett gäng personer som skumt stirrade på mig. Jag vet inte hur många gånger jag passerat dem nu... Folk måste tro att jag är helt galen... Jag beslutade mig för att jag inte kunde gå runt här ute längre och nästa kupé jag kom fram till öppnade jag utan att kolla vilka som satt där först så att jag inte hann fega ur. Kupén innehöll många personer som exalterat pratade med varandra. En av dem kändes vagt bekant men jag backade snabbt.
- Eh förlåt... Jag ska inte störa.. alltså jag menar...

Imogen

Kupedörren öppnas plötsligt, och vi avbryter vårt samtal. Där i dörröppningen står en tjej på kanske 16 år med jättleångt ljusbrunt hår.
Hon ber om förlåtelse för att hon kommit och börjar gå ut igen.
-heeee!j säger jag

Jag ser tvekande på tjejen som hälsade vänligt.
" Eh.. hej.. förlåt jag ska inte störa er i erat samtal.. jag har nog liksom inte med det att göra och ni verkar känna varnadra ganska bra och... " jag tystande tvärt. Som vanligt började jag bar babbla när jag blev nervös. Jag sneglade lite på de andra. Några av de kände jag igen från tredje årskursen men nästan alla var längre an mig. Jag bet surt ihop. Alltid lika kort som en dvärg. Sen blev jag medveten om att alla stirrade på mig och började rodnande backa ut igen.

Ally
Jag tyckte jag kände igen henne, på något sätt även om jag aldrig sätt henne.
"Hej, jag heter Ally Gellar och du störde oss inte." sade jag och log mot tjejen.