Rollspel om Kopierarna (prs)

Dan höll också för öronen. Samma sak med Mina då Izak var väldigt högljudd. Mina passade på att springa nu när hon var fri.

Izak förstod fortfarande inte vad det var för fel på hans röst han sprang efter Mina då han såg att hon sprang därifrån.

Mina stannade när de kommit fram till en säker plats. Hon andades ut av lättnad.

Izak stannade och funderade på sin röst igen
" Jag har aldrig skrikigt såhär högt " sa Izak och satte sig på en bänk.

Mina var väldigt skakis & det märktes på henne att hon hade varit väldigt rädd. Hon ville säga något men fick inte fram ett ord. Hon började att känna sig lite yr.

Izak såg på Mina och drog ner henne på bänken
" Lugn du är säker nu " sa Izak och såg på Mina. Han höll om henne och hoppades att hon skulle lugna ner sig.

Mina kunde inte lugna sig så lätt. hon kände sig en aning rädd.
"Jag tror jag går hem nu" sa Mina lågt medans hon fortfarande skakade lite lätt.
Hon reste sig upp & såg mot Izak.
"förresten tack jag är tacksam att du räddade mig" sa Mina & började att gå mot dörren.

" jag skulle göra det för vem som helst som är en San vän " sa Izak och lät henne gå hem själv skulle han gå på dagens övriga lektioner.

En ny grupp ett hot ?

ett högkvarter en bit bort.

Olivia gick en aning osäkert omkring.
Hon & hennes grupp hade inte hittat några kopierare som var nummer 1 eller 8. Hon suckade irriterat & gick iväg för att prata med sina team medllemar.
"vi måste hitta någon nummer 1 eller 8 någon gången eller så blir bossarna arga på oss" sa Olivia till sitt team.

" Men vi har sökt länge och ännu inte hittat några kopierare " sa Isadora irriterat. Malte tänkte lite han minns att hans hemska flickvän var en kopierare men ville helst inte nämna något om henne. Hon var ju ett odjur.